Selma Lagerlöf (1858-1940) is one of Sweden’s most well-known and prominent authors. The field of research connected to both her personal life and her body of work is certainly immense. However there are still gaps in the research concerning Lagerlöf’s social critique through her literature. Alongside her authorship she was active in the peace- and women’s movement, and particularly so in women’s suffrage. Simultaneously, as the women’s movement gained momentum at the turn of the 20th century, there was a domestic armament in Sweden. It was at this point when Lagerlöf wrote Herr Arne’s Hoard/The Treasure (1903). The purpose of this study is to examine the connections between manliness and violence in Selma Lagerlöf’s Herr Arne’s Hoard/The Treasure. This is achieved by means of reparative reading using gender theory from the Nordic historic masculinity studies. The reparative reading is based on a model of interpretation, first promoted by Eve Kosofsky Sedgwick, and is not about hidden meanings but rather what the text explicitly represents. The analysis shows that the text criticizes a certain fit for military service type of manliness. This particular manliness is characterized by self-interest and vindictiveness, which is tied to an archaic barbarity and social stagnation. At the same time it is connected to positions of power. The analysis also shows, through the critic, a feminine desire for justice, a movement towards change and the subversive potential of sympathy. / Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges namnkunnigaste och mest prominenta författare. Forskningsfältet kring hennes person och produktion är närmast oöverskådligt. Det finns emellertid fortfarande luckor i forskningen gällande hur samhällskritisk Lagerlöf egentligen var i sitt författarskap. Vid sidan av sitt författarskap var hon också aktiv inom freds- och kvinnorörelsen, i synnerhet i kampen för kvinnlig rösträtt. Samtidigt som kvinnorörelsen tog fart kring sekelskiftet 1900, genomfördes en inhemsk militär upprustning i Sverige. Under denna tidsperiod skriver Lagerlöf berättelsen Herr Arnes penningar (1903). Den här studien undersöker kopplingen mellan manlighet och våld i Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar. Studien genomför en reparativ läsning utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med teorier hämtade från den nordiska historiska manlighetsforskningen. Den reparativa läsningen är baserad på en tolkningsmodell som först lanserades av Eve Kosofsky Sedgwick och som handlar om att inte se till vad en text döljer utan till vad den vill. Analysen påvisar att texten kritiserar en särskild vapenför manlighet. Denna manlighet karakteriseras av egennytta och hämndbegär, som förbinds med ett arkaiskt barbari och samhällelig stagnation. Samtidigt förbinds det med maktpositioner. Analysen synliggör utifrån kritiken också ett kvinnligt begär efter rättvisa, en rörelse mot förändring och sympatins subversiva potential.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-38001 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Smitz, Mikael |
| Publisher | Södertörns högskola, Litteraturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds