Lärarstudenter som utbildar sig till ämneslärare i svenska möter under sin utbildning flera olika perspektiv på litteraturundervisning. Inom lärarutbildningen så legitimeras litteraturundervisningen på olika sätt beroende på litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska utgångspunkter. Litteraturen ges olika roll där den förstnämnda ofta sätter litteraturens egenvärde i centrum medan den senare fokuserar på hur litteraturen ska användas i undervisningen. Det är två motstridiga synsätt på litteraturens roll som lärarstudenter måste förhålla sig till och positionera sig mellan i sin kommande yrkespraktik. Syftet med uppsatsen är att undersöka blivande svensklärares uppfattning om litteraturundervisningens syfte, mål och hur de legitimerar litteraturundervisning i sin framtida praktik som gymnasielärare. Utifrån en fenomenografisk ansats genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med blivande svensklärare för att besvara frågeställningarna: Vilka uppfattningar har blivande svensklärare om litteraturundervisningens syfte? Och vilka didaktiska avvägningar identifierar svensklärarstudenter som viktiga i sin framtida litteraturundervisning? Resultatet visar att lärarstudenterna uppfattade att litteraturundervisningen har fyra kvalitativt åtskilda syften. Litteraturundervisningen ska gynna språkutvecklingen, öka läslusten, skapa möten och öka litteraturförståelsen. De viktigaste didaktiska avvägningarna för att uppå syftena kretsar kring elevkännedom, urval och lärandemiljö men olika aspekter av dem prioriteras beroende på viket syfte det riktas mot. I de syften som litteraturundervisningen uppfattas ha så betonar lärarstudenterna främst att litteraturen ska användas för att öva förmågor eller utveckla de mjuka demokratiska värden som står i ämnesplanerna.

In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

Selma Lagerlöf (1858-1940) is one of Sweden’s most well-known and prominent authors. The field of research connected to both her personal life and her body of work is certainly immense. However there are still gaps in the research concerning Lagerlöf’s social critique through her literature. Alongside her authorship she was active in the peace- and women’s movement, and particularly so in women’s suffrage. Simultaneously, as the women’s movement gained momentum at the turn of the 20th century, there was a domestic armament in Sweden. It was at this point when Lagerlöf wrote Herr Arne’s Hoard/The Treasure (1903). The purpose of this study is to examine the connections between manliness and violence in Selma Lagerlöf’s Herr Arne’s Hoard/The Treasure. This is achieved by means of reparative reading using gender theory from the Nordic historic masculinity studies. The reparative reading is based on a model of interpretation, first promoted by Eve Kosofsky Sedgwick, and is not about hidden meanings but rather what the text explicitly represents. The analysis shows that the text criticizes a certain fit for military service type of manliness. This particular manliness is characterized by self-interest and vindictiveness, which is tied to an archaic barbarity and social stagnation. At the same time it is connected to positions of power. The analysis also shows, through the critic, a feminine desire for justice, a movement towards change and the subversive potential of sympathy. / Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges namnkunnigaste och mest prominenta författare. Forskningsfältet kring hennes person och produktion är närmast oöverskådligt. Det finns emellertid fortfarande luckor i forskningen gällande hur samhällskritisk Lagerlöf egentligen var i sitt författarskap. Vid sidan av sitt författarskap var hon också aktiv inom freds- och kvinnorörelsen, i synnerhet i kampen för kvinnlig rösträtt. Samtidigt som kvinnorörelsen tog fart kring sekelskiftet 1900, genomfördes en inhemsk militär upprustning i Sverige. Under denna tidsperiod skriver Lagerlöf berättelsen Herr Arnes penningar (1903). Den här studien undersöker kopplingen mellan manlighet och våld i Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar. Studien genomför en reparativ läsning utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med teorier hämtade från den nordiska historiska manlighetsforskningen. Den reparativa läsningen är baserad på en tolkningsmodell som först lanserades av Eve Kosofsky Sedgwick och som handlar om att inte se till vad en text döljer utan till vad den vill. Analysen påvisar att texten kritiserar en särskild vapenför manlighet. Denna manlighet karakteriseras av egennytta och hämndbegär, som förbinds med ett arkaiskt barbari och samhällelig stagnation. Samtidigt förbinds det med maktpositioner. Analysen synliggör utifrån kritiken också ett kvinnligt begär efter rättvisa, en rörelse mot förändring och sympatins subversiva potential.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér’s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ”skev” – a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality – and gulesque theory – a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl –, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch. I conclude that the comic book contain feminist figures of resistance, and that it creates affects and nourishment that can be used as a means to imagine a feminist other.