Sveriges regering har beslutat att år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta beslut innebär att alla branscher i Sverige bör ställa om och börja arbeta mer aktivt för att nå det uppsatta målet. Inom byggsektorn har initiativet ”Färdplan 2045” startats för att uppnå nettonollutsläpp. Entreprenadföretagen har ofta egna framarbetade visioner och uppsatta krav och mål gällande hållbarhetsarbete. Utöver dessa har beställare för byggprojekt olika krav på arbetet med hållbarhet. Ett problemområde är komplexiteten i att arbeta hållbart hos ett entreprenadföretag där hänsyn ska tas till företagets egen strategi, beställarens krav samt att ledningen ska kommunicera ut hur det hållbara arbetet konkret ska genomföras i produktionen. Det gäller för entreprenadföretag att arbeta för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna i produktionen för att arbeta hållbart, bibehålla kvalité och vara konkurrenskraftiga. Syftet med examensarbetet har varit att kartlägga hur ledningar hos entreprenadföretag arbetar med krav och mål inom ekologisk hållbarhet och hur dessa konkretiseras och kommuniceras till produktionen och deras chefer idag. Detta har genomförts som en fallstudie på ett entreprenadföretag där representanter från staben, projektchefer och platschefer medverkat. Målet med studien är att utveckla ett arbetssätt som bidrar till att skapa förutsättningar för ett gott projekt genom att ta fram förslag på en handlingsplan som utgår från företagets egen hållbarhetsstrategi. För att studera detta nyttjas både ett top-down perspektiv och ett bottom-up perspektiv. För att uppfylla studiens syfte har en studie av utforskande karaktär nyttjats. Detta för att öka förståelsen och genomföra en nulägeskartläggning av hur arbetet och kommunikationen kring ekologisk hållbarhet fungerar idag hos fallföretaget. Den ansats som nyttjas för studien är av induktiv karaktär med observationer i verkligheten i form av intervjuer och en fokusgrupp. Detta har sedan analyserats mot befintlig litteratur inom de berörda områdena för att slutligen ta fram förslag på en handlingsplan för att utveckla arbetet. Forskningsstrategin som nyttjats för studien är kvalitativ. Detta eftersom studiens fokus är att skapa en större medvetenhet och öka förståelsen för arbetet och kommunikationen kring ekologisk hållbarhet. För att samla in data till studien har en litteraturstudie, tio intervjuer och en fokusgrupp genomförts. Fallföretagets intranät har också använts. För att säkra kvalité och studiens validitet har handledare som fått ge feedback nyttjats tillsammans med triangulering. För att stärka replikerbarheten av studien har ett avsnitt med operationalisering av studiens metodisk arbetats fram. Studien bekräftar att det idag ofta ställs många krav inom ekologisk hållbarhet på entreprenadföretagen då beställare har ett antal varierande krav, beroende på hur engagerade de själva är i frågan kring hållbarhet, tillsammans med entreprenadföretagens interna krav och eventuella krav från myndigheter som ska uppfyllas. Entreprenadföretagen måste därför vara flexibla och kunna anpassa sig till olika krav. Utifrån intervjuerna med representanter från fallföretaget och den genomförda nulägesanalysen har staben i dagsläget bäst förutsättningar att arbeta med ekologisk hållbarhet. Hos projektcheferna finns en del förutsättningar idag, men det uppstår brister i förutsättningarna eftersom outputs från staben inte stämmer överens med upplevda inputs hos projektcheferna. Beträffande platscheferna är förutsättningarna för att arbeta med hållbarhet sämre än hos staben och projektcheferna. Detta beror på att projektchefernas outputs inte stämmer överens med platschefernas upplevda inputs. Stabens outputs når därmed inte heller hela vägen ner till platscheferna. Det finns med utgångspunkt i detta ett antal förbättringsområden inom arbetet med ekologisk hållbarhet för att få en helhet i kedjan från stab ner till platschefer. Utifrån dessa förbättringsområden har ett förslag till handlingsplan arbetats fram som en fokusgrupp sedan fått bidra till. Handlingsplanen består av kolumnerna upplevda förbättringsområden, mål, förslag på aktiviteter, varför, ansvarig och förslag tidplan. Syftet med handlingsplanen är att ge ett förslag på hur fallföretaget kan utveckla hållbarhetsarbetet inom ekologisk hållbarhet och därmed skapa bättre förutsättningar för goda projekt. / The Swedish Government has decided that by year 2045, Sweden will have no net emissions of greenhouse gases. This decision means that all industries in Sweden should change and start working more actively to achieve the set goal. In the construction sector, the initiative “Färdplan 2045” (Roadmap 2045) has been started to achieve net zero emissions. The contracting companies often have their own visions and set requirements and goals regarding sustainability work. In addition to these, clients for construction projects have different requirements for work with sustainability. One problem area is the complexity of working in a sustainable way at a contracting company where the company’s own strategy and the client’s requirements must be considered. Beyond that, the management at the company must communicate how the work with sustainability should be carried out correctly in the production. It is important for construction companies to work and create the best possible conditions in the production to work sustainably, maintain quality and be competitive. The aim of the thesis has been to map how the management of construction companies work with requirements and goals in ecological sustainability and how these are concretized and communicated to the production and their managers today. This has been carried out as a case study at a construction company in which representatives from the staff, project managers and site managers participated. The goal with the study is to develop a way of working that contributes to creating the conditions for a good project by developing proposals for an action plan based on the company’s own sustainability strategy. To study this, a top-down and a bottom-up perspective are used. To achieve the aim, an exploratory research has been used. This is to increase the understanding and carry out a current situation survey of how the work and communication with ecological sustainability works today at the chosen construction company. The research approach used for the thesis is of an inductive nature based on observation in form of interviews and a focus group. Further on, this has been analysed against existing literature in relevant areas to finally produce proposals for an action plan to develop the work. The research strategy used for the thesis is qualitative. This is because the focus of the thesis is to create awareness and increase the understanding of the work and communication about ecological sustainability. To collect data for this thesis a literature study, ten interviews and a focus group were conducted. The case company’s intranet has also been used. To ensure quality and validity of the thesis, supervisors has provided feedback. Triangulation has also been used. To strengthen the replicability of the thesis, a section with operationalization of the thesis methodological work has been developed. The study confirms that there are many requirements regarding ecological sustainability for construction companies due to that clients have several varying requirements, depending on how committed they themselves are to the issue of sustainability. This together with the construction companies’ internal requirements and eventual requirements from authorities means many varying requirements for the construction companies. Contractors must therefore be flexible and able to adapt to different requirements. Based on the interviews with representatives from the case company and the completed current situation analysis, the staff currently has the best conditions to work with ecological sustainability. The project managers have some prerequisites today, but there are shortcomings in the prerequisites because outputs from the staff do not correspond with perceived inputs from the project managers. Regarding the site managers, the conditions for working with sustainability are worse than with the staff and project managers. This is because the project managers outputs do not match the site managers perceived inputs. Hence, the outputs from the staff do not reach all the way down to the site managers either. Based on this, there are several areas for improvement in the work with ecological sustainability to get a whole chain from staff down to site managers. Based on these areas for improvement, a proposal for an action plan has been developed which a focus group has contributed to. The action plan consists of the columns perceived areas for improvement, goals, suggestions for activities, why, responsible person and a suggestion of schedule. The aim with the action plan is to provide a proposal on how the case company can develop the sustainability work within the ecological sustainability and thereby create better conditions for good projects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-82823 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jakobsson, Madeleine |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0038 seconds