Conventional agriculture has impacts on the environment such as soil degradation, biodiversity loss and pollution of ecosystems, which could be enhanced further by climate change. The effects can be more or less extensive depending on whether adaptation is carried out. Agriculture in Sweden is controlled by EU- and national regulations that set the rules and possibilities for adaptation through financial and advisory support. This study aimed to examine what impacts climate change will impose on the agriculture in Sweden, as well as how the theoretical and practical side of the adaptation measures available through policy regulations, is perceived on farm level. The question of research was: ‘How sufficient are the agricultural policy regulations in enabling Swedish farmers to adapt to climate change?’, which was investigated by interviewing Swedish farmers. The results were analyzed through the theoretical framework adaptive capacity, as a criterion for successfully enabling climate change adaptation. The results showed that several barriers exist within the regulations which can obstruct adaptation due to bureaucratic complexity and a gap between theory and practice in regard to the effectiveness of measures. The results also showed that economic, human and social capital included in the adaptation capacity concept can be strengthened for better adaptation. The discussion presented several points of improvement for regulations to adopt a practical farm-perspective in order to enable farmers to adapt to climate change. / Konventionellt jordbruk har negativa effekter på miljön, såsom markförstöring, förlust av biologisk mångfald och förorening av omgivande ekosystem, vilket kan förvärras av klimatförändringar. Effekterna kan bli mer eller mindre omfattande beroende på om anpassning genomförs. Jordbruket i Sverige styrs av Europeiska- och nationella lagar som anger regler och möjligheter för anpassning genom ekonomiska och rådgivande stöd. Studien syftade till att undersöka vilka konsekvenser klimatförändringarna kan innebära för jordbruket i Sverige, samt hur den teoretiska och praktiska sidan av anpassningsåtgärder tillgängliga genom regelverket, uppfattas på gårdsnivå. Frågeställningen för undersökningen var således: ‘Hur tillräckliga är existerande regelverk i att möjliggöra svenska jordbrukares anpassning till klimatförändringar?’. Forskningsfrågan undersöktes genom en intervjustudie med svenska lantbrukare. Resultatet analyserades genom det teoretiska ramverket Anpassnings-kapacitet som är ett kriterium för att möjliggöra klimatanpassning. Resultatet visade att det existerar hinder inom regelverket som begränsar anpassning på grund av byråkratisk komplexitet samt en klyfta mellan teori och praktik gällande utvecklingen och effekten av åtgärder, vilket gav slutsatsen att regelverkets ansträngningar i att möjliggöra anpassning är överlag otillräckliga. Resultatet visade att ekonomiskt, human- och socialt kapital som ingår i konceptet Anpassnings-kapacitet kan stärkas för att bättre anpassning ska ske. Diskussionen presenterar flera förbättringar för att regelverket ska kunna anta ett gårds-perspektiv för att göra det möjligt för lantbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-43858 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Friberg, Josefine, Haugland, Tove |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds