Systemet för samhällsskydd och beredskap i Sverige har sedan 1990-talet genomgått en rad förändringar gällande juridik, organisering och ansvar. Framför allt har kommunernas ansvar inom området ökat och systemet har kommit att bli mer beroende av aktörer i lokalsamhället. Dessutom har den enskilde individen fått ett ökat ansvar och är idag en självklar aktör i systemet. De i området styrande principerna om ansvar, likhet och närhet föreskriver att störningar i kommunal verksamhet ska hanteras av de roller som bedriver verksamheten i normala fall. Det innebär att störningar eller kriser i en verksamhet som exempelvis den kommunala omsorgen ska hanteras och lösas av den ordinarie personalen. Systemets ordning i kombination med principerna gör därför att frågor om säkerhet och trygghet för den enskilda omsorgstagaren hamnar i gränssnittet mellan individen och organisationen. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om relationen mellan funktionshindrade personer och kommunens organisation för samhällsskydd och beredskap gällande trygghet och säkerhet. Fyra separata empiriska delstudier från Sverige inkluderas. Den första undersöker kvantitativt vilka riskuppfattningar personer med funktionshinder har och om kan de förklaras av funktionshindret. Övriga tre delstudier är kvalitativa och studerar i tur och ordning: hur risk- och sårbarhetsfrågor manifesteras, erfars och hanteras av funktionshindrade; hur kommuner organiserar för samhällsskydd och beredskap på lokal nivå och vilken roll kommunen har på det lokala verksamhetsfältet för detta; hur en faktisk krisartad situation hanterades på olika nivåer av den kommunala vård- och omsorgen. De två studierna om funktionshindrade visade att tillit är central för hur riskuppfattningen formas och att den vardagsnära säkerheten är viktig. Personerna utvecklar strategier för att hantera sårbarhet genom att undvika vissa situationer, att visa eller dölja sina behov och att lära sig stå ut med att saker och ting tar lång tid. Detta formar ett interpretationsramverk för trygghet och säkerhet där kroppen speglas som objekt och social representation. Därmed kan kroppen likställas med andra sociala representationer och försvaras, riskförebyggas och skademinimeras. Den första kommunstudien visar att den lokala organiseringen av samhällsskydd och beredskap sker på liknande sätt över landet. Däremot har den kommunala funktionen för skydd och säkerhet att hantera olika organisatoriska relationer med distinkt skilda karaktärer. Relationen till den kommunala organisationen i stort är labyrintartad till följd av rationalitetsproblem inom ändamålsenlighet, mål, ansvarsförläggande och uppföljning är oklara eller helt enkelt saknas; relationen till de kommunala förvaltningarna präglas hierarkiproblem genom brist på auktoritet, legitimitet och exekutiv makt; relationen till externa aktörer uppvisar problem med identitet till följd av brist på resurser och tydlig organisation. Den andra kommunstudien visar att den tid-rumsliga inramningen av en störning i det kommunala dricksvattnet skilde sig åt mellan olika organisatoriska nivåer och att störningen hanterades genom en aktiv agens där tillit och handlingsutrymme var avgörande. Avhandlingens övergripande analys utifrån tillitsteori landar i att medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan, är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet. De tre teoretiska sårbarhetsformerna beroende, oförutsägbarhet och oåterkallelighet föreslås på den lokala samhällsnivån kunna reduceras med de tre tillitsmekanismerna autenticitet, legitimitet respektive transparens. Det är en typ av tillit som är bättre anpassad för det gränssnitt mellan den enskilda individen och organisationen där vi hittar mycket av ansvaret för trygghets- och säkerhetsfrågor idag. / The Swedish system for civil protection and preparedness has undergone fundamental shifts in legislation, organisation, and responsibility since the 1990s. Most prominently, the responsibility for municipals has increased and the system has become more dependent on actors in the local community. Individuals have also become integral actors in the system with increased responsibility. The guiding principles for this system, formulated by the national authorities, are responsibility, similarity, and proximity. These principles prescribe that disruptions in any regular operations shall be handled by the structure already in place. This means that disturbances or crises, for instance within the local healthcare, should be solved by the regular personnel. The combination of the new location of responsibility and the guiding principles locate the issues of safety and security at the interface between the single individual and the organisation. The aim of this dissertation is to gain knowledge about the relationship between people with disability and the municipal administrative function for civil protection and preparedness regarding safety and security. Four empirical investigations from Sweden are included. The first is a quantitative study investigating the risk perception among disabled people and whether this perception can be explained by their disability. The three remaining studies are qualitative, studying respectively: how risk and vulnerability are manifested, experienced, and managed in everyday life by disabled persons; how local authorities arrange civil protection and preparedness at the local level, and how an uncertain, adverse event was managed at different levels of the local health care. The two studies with disabled persons shows that trust is central to understand how risk perception is shaped and that the safety in everyday life is important. Individuals develop certain strategies in order to deal with vulnerability. The strategies include avoiding certain situations; to show or not to show their needs, and being accustomed to everything taking a long time. These strategies form a framework for interpretation of safety and security where the body is objectified as a social representation. The body thus is comparable to any other social representation and can be subject for defence, mitigation or damage reduction. The first study of local administrations shows that the local civil protection and preparedness is arranged in the same manner all over the country. However, the administrative function for safety and security must deal with distinctly different characteristics in organisational relationships. The relationship with the local administration in general is labyrinthine because of rationality problems regarding adaptation, aims and objectives, assessment and evaluation, and with the allocation of responsibility. The relationship with the different departments within the authority suffers from problems with hierarchy in that the function lacks an authoritative centre, legitimacy, and executive power. The relationship with external entities exhibits problems with organisational identity due to a lack of resources, a distinct organisational character, and autonomy. The second study of local administrations shows that the temporal-spatial framing of a disturbance in the local fresh water system differed between the different organisational levels. Primarily the human agency in terms of trust and a pre-established sphere for action of the personnel was decisive in managing the disturbance. Theories of trust are used to conduct the analysis of the four studies. While the former system for civil protection and preparedness was characterized by an instrumental trust signified by vertical power and expectations of solving concrete problems the present system is more dependent on a so called humanitarian trust signified by horizontal division of power and expectations of managing vulnerability. The conclusion is that at the local level authenticity, legitimacy, and transparency can reduce the three forms of vulnerability: dependency, unpredictability, and irreversibility respectively. This type of trust fits better with the individual-organisation interface in which much of the responsibility for safety and security is allocated today
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-22651 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Sparf, Jörgen |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, Östersund : Mittuniversitetet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Mid Sweden University doctoral thesis, 1652-893X ; 202 |
Page generated in 0.0035 seconds