<p>Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån. Då de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, står för majoriteten av utlåningen till allmänheten innebär detta indirekt att dessa även står för majoriteten av utlåningen till de svenska företagen. Det viktigaste vid kreditgivningen är att fastställa den återbetalningsförmåga företaget har. För att kunna fastställa denna begär kreditgivarna in olika beslutsunderlag såsom årsredovisningar vilka ligger till grund för beräkningar av bland annat olika typer av finansiella nyckeltal. Dessa årsredovisningar måste, för aktiebolagen, ha granskats av en kvalificerad revisor enligt aktiebolagslagen. Detta innebär att bankerna kan sätta en stor tillit till dessa siffror vid en kreditansökan. Vår problemformulering lyder som följande; hur påverkar revisionen och revisionsberättelsen kreditbeslutet till små och medelstora företag? Syftet med studien är att undersöka värdet av reviderade räkenskaper vid kreditbeslutet till små och medelstora företag. Uppsatsen är av kvalitativ undersökningsdesign och intervjuer har därför genomförts med alla fyra storbanker utifrån den hermeneutiska kunskapssynen. De empiriska resultaten visar att bankerna använder sig av olika modeller vid kreditbedömningen. Alla syftar dock till att i slutändan kunna bedöma företagets återbetalningsförmåga för att på så sätt minska respektive banks risk vid utlåning. De beslutsunderlag som bankerna begär in är liknande. Alla kräver årsredovisning/bokslut som är granskad av en revisor. Ett par av bankerna ser även att ägaren/-arna lämnar in någon typ av likviditetsbudget över lånets syfte. En revisionsberättelse som inte är utformad enligt standardutformningen gör att bankerna genast blir vaksamma. De tar dock oftast kontakt med företaget för att utreda skälen till de anmärkningar revisorn har haft. De slutsatser vi drar från studien är att det råder oenighet kring vilken information bankerna kommer att begära vid en kreditansökan då revisionsplikten kan komma att avskaffas. En bank kommer självfallet att bevilja lån utan reviderad information eftersom detta redan görs idag medan två andra banker kommer att kräva reviderade årsredovisningar. Hur dessa kommer att se ut är däremot oklart. Det som kan konstateras är att ingen av bankerna har kommit ut med några klara direktiv som kommer gälla då revisionsplikten eventuellt avskaffas.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-18592 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Boman, Jonas, Fallström, Camilla |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | Umeå economic studies, 0348-1018 ; |
Page generated in 0.0021 seconds