Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital? Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika. Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram? Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets och en avsändares trovärdighet när det bytte plattform från webben till Instagram. Medieinnehållet uppfattades som mest trovärdigt när det presenterades i en verklighetsförankrad webb-artikel och som minst trovärdigt i den artikel som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. SVT som avsändare uppfattades som mest trovärdig utav de som läst Instagram-artikeln och som minst trovärdig utav de som läst artikeln som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. Sett till den interpersonella kommunikationens roll i trovärdighetsuppfattningen, visade det sig i studien att det endast var ett fåtal respondenter som skulle prata om artikeln eller dela den i sina sociala medier. Detta resultat var därför intressant, eftersom det är motsatsen till vad Kiousis (2001) hävdade gällande den interpersonella kommunikationen. / It doesn't matter how perfect a news media seems in theory, if the news media is not consumed or trusted by citizens (Strömbäck et al., 2020). Trust and credibility towards media, commercial- as well as public service-driven, is a foundation for a democratic society. It’s these actors that examine the power and spread relevant information to the citizens, like political news that is seen to be the most important figure of journalism (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, is one actor that has taken on the mission with success in Sweden during a long time, something that has been shown in their strong credibility numbers (Svenskarna och internet, 2019). But new times means new platforms and this includes adjustments for even public service-media like SVT. This new way of doing things made us curious - which effects did these new approaches have on SVT’s credibility? The analytical framework that the study is based on are research of credibility of medium, messages, messages online and sources. Further this study addresses research on dimensions of credibility, of how it has been measured and why. Last but not least the study builds upon the theory of social media logic and the way all social media possesses their own logic with norms and actions that make them unique. To examine what effects these new approaches towards content get on a source and their media content, it was appropriate to do an experimental study. The study was web based and aimed to answer the following questions: What are the effects on the media content’s credibility when it changes platform from the web to Instagram?, What are the effects on the media content’s credibility when it adjusts to the logic on Instagram? and Does the credibility of SVT as a source depend upon where the article is published, on the web or on Instagram? The results of the study indicate that there was an effect on the credibility of both the media content and the source, when it changed platform from the web to Instagram. The media content was perceived as most credible when it was presented in a web article and as least credible when presented in a manipulated Instagram article. SVT as a source was perceived as most credible by the readers who’d read the Instagram-article, and at least credible by those who’d read the article who wasn’t adjusted to the platform it was presented on. Our results of what role the interpersonal communication plays in the perceived credibility, is not aligned with what previously researchers found (ag. Kiousus, 2001).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-82660 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Munthe-Kaas, Johan, Sundberg, Tova |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds