Return to search

Skolmatsalsmiljö och schemaplanering ur ett hälsoperspektiv : Kvalitativ ansats

To investigate if the student’s school centeent, and that planning of the school lunch is done from a health perspective.   Qualitative research approach was used, including both interviews and observations, to view the purpose. Evidence was collected using a participating observer, semi constructed questions and structured observation. To focus on specific parts in the material, a directed content analysis was used. One large and one smaller school participated in the study. The staff that participated in the interviews are responsible for planning the schedules for school lunches and the centeent environment at their schools. The observations were conducted first without students in the centeent, and then with students present. The interviews were conducted in conjunction with the educators organizing the scheduling and planning of the centeent. The research problems are Are laws, recommendations and guidelines regarding the pupils' overall environment in the centeent applied according to the respondents?   Do the respondents experience that laws, recommendations and guidelines regarding the students' pyshical environment in the centeent are applied basen on a health perspective? Are applied laws, recommendations and guidelines observed regarding pupils' psychical environment in canteens, and is it interpreted to be based on a perspective of health? Are pedagogical meals applied according to the respondents and observations?   Is there a difference between the larger and the smaller school?   It was concluded that none of the respondents had knowledge about the recommendations from the Swedish NFA and the Department of Education regarding the amount of recommended time spent at the table and between what times lunch should be served. The larger school had however been actively addressing concern regarding both noise level and participation.   The size of the school determines the amount of energy needed to spend on subjects concerning noise, planning, participation and the physical environment. / Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers matsalsmiljö samt om planeringen av skollunchen sker utifrån ett hälsoperspektiv. För att få inblick i ämnet valdes en kvalitativ ansats och en metodtriangulering som bestod av intervjuer och observationer. Intervjuerna var upplagd på ett semistrukturerat sätt och bestod av 14 frågor med följdfrågor. Respondenterna var två pedagoger från varsin skola som var delaktiga i planeringen av matsalsmiljön samt schemaplaneringen av lunch.  Observationerna var strukturerad vilket innebär att det som skulle observeras hade bestämts innan. Observationerna var deltagande så att personalen på respektive skola var medveten om att det skulle ske en observation av den fysiska miljön i matsalen. Uppsatsen är baserade på två skolor där en pedagog från vardera skola svarade på intervjufrågorna, observationerna ägde rum samma dag i deras matsal. Observationerna skede i två steg, först observerades matsalen utan elever och efteråt med eleverna på plats för att få en helhetsbild. Vid analysen användes en riktad innehållsanalys för att leta meningar från intervjuerna och händelser från observationen som skulle passa in i kategorierna. Observationen hade kategorierna matsal utan elever, med underkategorin fysisk miljö, samt matsal med elever med under kategorierna akustik, schemaplanering och vuxnas närvaro. Intervjun hade kategorierna fysisk miljö, matsalssituation, hälsoperspektiv, delaktighet och schemaplanering. I resultatet framkom det att de två respondenterna inte kände till Livsmedelsverkets och Skolverkets rekommendationer om hur länge elever bör sitta vid bordet samt mellan vilka tider lunchen ska serveras. På den större skolan arbetar de mer aktivt med att reducera ljudnivån i matsalen än på den mindre skolan. Det beror på att det större elevantal skapar mer buller. Båda skolorna arbetar med delaktighet från elevernas håll genom elevråd. Storleken på skolan och antalet elever kan i denna studie ses som avgörande, beroende på hur mycket arbete skolan behöver lägga ner på både schemaplanering, den fysiska miljön samt delaktigheten för eleverna.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-19787
Date January 2015
CreatorsByström, Madelene
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0016 seconds