Skolan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier. Trots detta visar undersökningar på att elever uppfattar att sexuella trakasserier förekommer på skolan, samtidigt som lärare uppfattar sin kompetens i sex- och samlevnadsundervisning som bristfällig. Genom #metoo fick sexuella trakasserier ett genomslag världen över. Syftet med studien är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier bedrivs i grundskolan samt om sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo. Studien baseras på kvalitativ metod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med fem NO-lärare som undervisar i årskurs 6-9 från olika grundskolor i Stockholms län, Västmanlands län samt Uppsalas län. En manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visar att arbetet mot sexuella trakasserier främst sker under sex- och samlevnadsundervisningen, i form av diskussioner och övningar för att främja en personlig integritet hos eleverna. Lärarna uppfattar att de inte prioriterar sex- och samlevnadsundervisningen lika mycket som de skulle vilja. Elevhälsoteamet bidrar till ett stöd för lärarna genom rådgivning. Lärarna uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo, med mer levande diskussioner i klassrummet om framför allt sexuellt samtycke. Slutligen visar resultatet på att lärarna belyser att arbetet mot sexuella trakasserier är viktigt, däremot uppfattar de ett behov av kompetensutveckling inom sex- och samlevnadsundervisningen och en mer ämnesintegrerad undervisning. / The school has a responsibility to work preventively against sexual harassment. However, surveys show that students feel that sexual harassment is occurring at school, while teachers perceive their skills in sex and cohabitation as inadequate. Through #metoo, sexual harassment had a worldwide impact. The purpose of this study is to investigate how preventive work against sexual harassment is carried out in primary school and whether sex and cohabitation education has changed since #metoo. The study is based on a qualitative method where data has been collected through semi-structured interviews. Interviews have been conducted with five NO teachers who teach grades 6-9 from various primary schools in Stockholm County, Västmanland County and Uppsala County. A manifest content analysis was applied to analyze the interview material. The result shows that the work against sexual harassment is mainly done during sex and cohabitation education, in the form of discussions and exercises to promote the personal integrity of the students. Teachers feel that they do not prioritize sex and cohabitation education as much as they would like. The student health team contributes to support the teachers through counseling. Teachers feel that sex and cohabitation education has changed since #metoo, with more lively discussions in the classroom about, especially regarding sexual consent. Finally, the results show that the teachers emphasize that the work against sexual harassment is important, on the other hand, they experience a need for skills development in sex and cohabitation education and a more subject-integrated teaching.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-48074 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Blomqvist, Jessica |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0167 seconds