How the Swedish criminal justice system deals with sexual crime has been a widely debatedtopic in recent years and the debate uses media as its main stage. State investigations haveexpressed concerns that the way the media portrays the criminal justice system in a negativeway can affect women’s trust in the system. No dramatic effects on women’s trust have beenrecorded but surveys show that a high degree of young Swedish women experiences highlevels of fear of sexual crime. This essay aims to examine if, and in what way the debateregarding how the Swedish criminal justice system handles sexual crime affects women’strust in the system, as well as if the feelings of unsafety are present in women's trust towardsthe justice system. The aim is achieved by answering three main frames of questions; How doyoung women perceive the public debate regarding the Swedish criminal justice system’shandling of sexual crimes? What significance does the public debate have on young women’sfeelings of trust in the justice system? What significance does the public debate have onyoung women’s feeling of unsafety? These questions are answered by utilising establishedtheories of trust and norms, research about medias reporting of crime, research about therelationship between information and trust and feminist theory. Data was collected byconducting interviews with eight young Swedish women where elicitation was utilised usingfour articles debating how the Swedish justice system has handled sexual crime. Byimplementing the forementioned theories and research the answers were analysed with thefollowing results: The public debate was deemed to affect the women’s trust in the Swedishjustice system in a negative way, however a general trust in the system still remained withfeelings of distrust and trust being able to coexist. The feeling of unsafety was present in theway all women regarded trusting in the justice system. This stemmed from a perceivedconception of women being distrusted and questioned in the justice system and in societywhich created feelings of not feeling safe. The fact that trust is not measured in regard tospecific types of crime can invite a feminist critique by hiding gendered feelings of unsafety. / Hur det svenska rättsväsendet hanterar sexualbrott har varit ett mycket debatterat ämne desenaste åren och debatten har en stor närvaro i media. Statliga utredningar har argumenteratför att det negativa sättet som media porträtterar rättsväsendet kan påverka kvinnors tillit förrättssystemet negativt. Ingen dramatisk effekt på kvinnors förtroende har registrerats, menundersökningar visar att en hög grad av unga svenska kvinnor upplever stor otrygghet ioffentliga utrymmen. Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse den offentligadebatten har för unga kvinnors tillit till rättsväsendet i relation till hanteringen av sexualbrottsamt vilken betydelse känslor av otrygghet har för tilliten. Detta undersöks genom trefrågeställningar: Hur uppfattar unga kvinnor den offentliga debatten om rättsväsendetshantering av sexualbrott? Vilken betydelse får debatten för unga kvinnors tillit tillrättsväsendet? Vilken betydelse får debatten för unga kvinnors upplevda otrygghet? Dessafrågor besvaras med hjälp av etablerade teorier om tillit och normer, forskning ommedierapportering om brott, forskning om förhållandet mellan information, kunskap och tillitsamt feministisk teori. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med åtta ungasvenska kvinnor där elicitation användes i form utav fyra artiklar som diskuterade hur detsvenska rättsväsendet hanterat sexualbrott. Genom att tillämpa de tidigare nämnda teoriernaoch forskningen analyserades svaren med följande resultat: Den offentliga debatten ansågspåverka kvinnornas tillit till det svenska rättsväsendet på ett negativt sätt, men ett allmäntförtroende för systemet kvarstod fortfarande då känslor av misstro och tillit kundesamexistera. Känslan av otrygghet var närvarande i sättet samtliga kvinnor förhöll sig tillsamt litade på rättsväsendet. Detta härrör från en uppfattning om att kvinnor misstros ochifrågasätts både i rättsväsendet och i samhället vilket skapade känslor av otrygghet. Att tillitinte mäts i relation till specifika typer av brott kan dölja könsrelaterade känslor av otrygghetsom i förlängningen kan påverka kvinnors tillit.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-92436 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Forsberg, Moa, Sundström, Olov |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds