Smärtskattning med smärtskattningsverktyg under sista levnadsveckan är en rekommenderad och högprioriterad indikator av Socialstyrelsen för en god palliativ vård i livets slutskede. Indikatorn registreras i Svenska palliativregistret där statistiken visar att patienter inte smärtskattas tillräckligt i livets slutskede, vilket kan leda till bristande smärtlindring och minskat välbefinnande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården med att utföra smärtskattning och vidta smärtlindrande åtgärder. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om smärta och dess dimensioner samt betydelsen av smärtskattning och smärtskattningsverktyg i livets slutskede. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattningsverktyg kan förbättringsområden identifieras och därmed kan medvetenheten om smärtlindring i livets slutskede öka. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med smärtskattningsverktyg vid vård av patienter i livets slutskede. Metoden var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Urvalsmetoden var en kombination mellan bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Sammanlagt intervjuades tio sjuksköterskor yrkesverksamma inom både specialiserad palliativ vård och allmän palliativ vård. Intervjuerna genomfördes under januari/februari 2018 och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet identifierades tio underkategorier som i sig kunde delas in i fyra övergripande kategorier i relation till sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning med validerade smärtskattningsverktyg. Kategorierna var organisation, sjuksköterskans beskrivning av smärtskattning, sjuksköterskans arbetssätt och engagemang och sjuksköterskans uppfattningar om smärtskattningsverktyg. Fynden i studiens resultat visar att sjuksköterskorna har belyst olika erfarenheter av smärtskattning vid vård i livets slutskede. Utifrån sina erfarenheter redogör sjuksköterskorna för faktorer som upplevs underlätta i användandet av smärtskattningsverktyg i livets slutskede och andra faktorer som upplevs vara ett hinder och kan leda till mindre användning av dessa verktyg. Slutsatsen är att smärtskattning i livets slutskede skulle kunna utvecklas med hjälp av tydliga rutiner om vilka verktyg som ska användas, när de ska användas och var dokumentation ska utföras. Organisatoriskt stöd efterfrågas av sjuksköterskorna gällande utbildning om hur man smärtskattar och varför, vilket skulle kunna bidra till ökad smärtskattning med verktyg. Dock behövs smärtskattningsverktyg som är anpassade för vård i livets slutskede
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3017 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Arell, Victoria, Obeid, Marwa |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds