Denna studie syftar till att undersöka hur individer upplever att det ökade skilsmässotalet i samhället påverkar deras attityd till långa parrelationer. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna kvinnor som delat med sig av tankar och känslor kring äktenskap, parrelationer och separationer. Studien tar avstamp i teorier kring modernitet och individualism i dagens samhälle, författade av Beck, Beck-Gernsheim och Giddens. Vidare analyseras det empiriska materialet även med hjälp av Giddens teori om det rena förhållandet och hans teori om ontologisk trygghet. Socialisationsteorin används också tillsammans med Bourdieus begrepp habitus. Studiens resultat visar att individer med skilda föräldrar är medvetna om skilsmässans utbredning i samhället och att det påverkar deras attityd till långa parrelationer. Detta kan förklaras av framförallt socialisationsteorin och habitusbegreppet. Den respondent i studien vars föräldrar fortfarande lever ihop ansåg sig skyddad från det ökade skilsmässotalet och upplevde därför inte att attityden till långa parrelationer påverkas av detta. Den mer djupgående analysen visar dock att samtliga respondenter påverkas av det ökade skilsmässotalet i samhället, även om respondenten med icke-skilda föräldrar inte själv var medveten om det. Detta genom den ökade individualismen och det moderna samhällets reflexiva natur. Resultatet utkristalliserade sig trots att studien på förhand inte avsåg göra skillnad på individer med eller utan separerade föräldrar. / This study aims to examine if individuals feel that increased divorce rates impact their attitude towards long-term relationships. The empirical data was collected through semi-structured interviews with four young women who shared their thoughts and feelings about marriage, relationships and divorces. The study is based on theories about reflexive modernity and individualization (see Beck, Beck-Gernsheim and Giddens). The empirical data is also analyzed by Giddens’ theory of the pure relationship and his theory about the ontological security. The theory of socialization is also used along with Bourdieu’s concept of habitus. The result of the study shows that individuals with divorced parents are aware of the increased divorce rates in society and that it affects their attitude to long-term relationships. This can be explained primarily by using the theory of socialization and the concept of habitus. The respondent in the study whose parents still lived together considered herself protected from the increased divorce rates and experienced therefore that this did not affect her attitude to long-term relationships. The more thorough analysis nevertheless shows that all respondents are affected by the increased divorce rates in society, even if the respondent with non-divorced parents was not aware of it herself. The increased individualism and modern societies reflexive nature can explain this. This result appeared even though the study in advance did not intend to distinguish between individuals who have been through a parental divorce and individuals who have not.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-29121 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Åberg, Josefine, Åberg, Pernilla |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds