<p>I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna. </p><p> </p><p>Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)</p><p> </p><p>Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport - <em>Barn och unga berättar om stress </em>skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”</p><p><em> </em></p><p>När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla.</p><p>[1] Barnombudsmannen (2004) s.7.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-3458 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Hallberg Svensson, Jenny |
| Publisher | University of Gävle, Department of Education and Psychology |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0024 seconds