I Värmland är ett stort antal barn skolskjutsberättigade vilket gör att regionens kommuner har en stor budget till skoltrafiken. Samtidigt upplever Region Värmland att skoltrafiken inte nyttjas i den grad som det planeras för, och att det beror på att vårdnadshavare istället väljer att skjutsa sina barn. Westman (2017) menar att föräldrarnas val grundas i sociala skäl samt att barnens resväg upplevs som osäker. För att skapa en förståelse för hur problematiken har växt fram och vad färdmedelsvalet kan bero på nämns ett flertal teorier kopplat till individers resande. Några av dessa är mobilitet, transportgeografi och aktivitetsansatsen. Uppsatsen syftar till att undersöka vad vårdnadshavare värderar som viktigt för att de i högre grad ska nyttja skolskjutsen för sina barns skolresor. Vidare vill vi undersöka hur skoltrafiken kan utvecklas för att möta dessa behov genom att inkludera politikens synvinkel på ämnet. Frågeställningarna är: Hur kan man förstå vilka faktorer som är viktiga bakom vårdnadshavares beslut att nyttja skolskjutsen eller inte? Hur kan skoltrafiken, i exemplet med Grums och Arvika kommun, utvecklas för att bli mer attraktiv för vårdnadshavare? Och Hur bemöter politikerna i respektive kommun möjliga utvecklingsförslag kring skoltrafiken? Frågeställningarna har besvarats genom både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Enkäter har besvarats av vårdnadshavare i Grums samt Arvika, och två intervjuer med en politiker från respektive kommun har genomförts. Studien visar att det enbart är en femtedel av de skolskjutsberättigade barnen som alltid nyttjar skoltrafiken. Därav blir ett flertal barn skjutsade till skolan, vilket grundas i tre stora orsaker – vardagsliv, säkerhet samt resväg och avstånd. Kortfattat innebär det att vårdnadshavarna skjutsar barnen för att underlätta vardagslivet och för att säkerheten upplevs bristfällig. Vidare påverkas valet av avståndet mellan bostad och hållplats samt bostad och skola. Således är det dessa tre grundorsaker man behöver arbeta med för att vårdnadshavare i högre grad ska uppleva skoltrafiken som attraktiv. Utifrån detta är den främsta utvecklingspotentialen som ses av skoltrafiken att arbeta med säkerheten vad gäller barnens hela resa, från bostad till skola. Studien visar att andra möjliga utvecklingsförslag är Aktivitetstransporter, Öppen skoltrafik och Ombord förälder. Slutligen bemöter politikerna i respektive kommun möjliga utvecklingsförslag kring skoltrafiken. Sammanfattningsvis arbetar de på olika sätt, då Grums försöker göra resan säkrare för barnen, medan Arvikas utveckling handlar om att effektivisera skoltrafiken.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78518 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Johansson, Astrid, Lundin, Nina |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds