Syftet med denna studie är att försöka finna och beskriva lärares syn på problemformuleringar inom matematik och specifikt hur lärarna anser att det inverkar på elevers förmåga att redovisa sitt kunnande vid skriftliga matematikprov. Studien görs på gymnasienivån. I studien har intervjuer med lärare genomförts för att erhålla data och därefter har en tematisk analys gjorts för att kunna beskriva synen på problemformuleringar som framkommit i lärares utsagor. Det empiriska underlaget bygger på totalt fem intervjuer med gymnasielärare. Trots det ringa antalet framkommer ändå en klar bild av lärares uppfattningar och beskrivningar av problemformuleringar som så och vilken betydelse de har för elevers förmåga att utföra beräkningar. Lärarna upplever att formuleringarna har stor betydelse för i hur stor omfattning elever klarar av att lösa eller tolka uppgifter, dvs har en tydlig resultatpåverkan. Lärare beskriver att formuleringarna påverkar eleverna. Som lärare försöker man variera formuleringar medvetet och beskriver hur det är en del av ämnets kultur att också variera problemformuleringar. Ingen av de intervjuade lärarna försöker medvetet förklara för elever speciellt hur formuleringar kan tydas, alltså det medtas inte i undervisningen. Lärarna kan inte påminna sig att det ingick i deras lärarutbildning att dels formulera problem, dels reflektera kring formuleringars betydelse. Det framkom även att lärarna upplever en ambivalens i förhållande till att variera problemformuleringar, t.ex. upplever man att variationer av formuleringar påverkar svagare elever mer negativt än högpresterande elever, samt att lärarna verkar anse att man bör variera men undervisar inte specifikt om formuleringar som så. / The purpose of this study is to find and describe teachers’ perceptions of the wording of problems in mathematics tests and specifically how it affects pupil’s ability to present their knowledge at high school level.Interviews were conducted to obtain data for a thematic analysis in order to describe the perceptions of the teachers in these interviews. The empirical data consists of five interviews with high school teachers. Despite the small data set a clear picture is revealed of views and descriptions as such and their implications on students’ ability to show knowledge. The teachers perceive that that the wording has an important impact on the students’ ability to interpret or solve problems, i.e. has clear influence on results. They describe that it influences students. They will vary wordings in tests on purpose and perceive that it is a part of the subject’s culture to do so. None of the interviewees try conscientiously to specifically explain for the students how wording should be understood, thus not teached. None of the teachers can recall wording of problems being a part of their educations to become teacher (not included in education of teachers). It emerged as well a perception of ambivalence, e.g. it impacts more weaker students, one is supposed to vary but does not teach how to interpret.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-251762 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Gustafsson, Dan |
| Publisher | KTH, Lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2019:229 |
Page generated in 0.0023 seconds