Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna. Set utifrån barnens perspektiv är lärplattan inte ett aktivt verktyg i verksamheten och används inte som ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogerna anser att detta är något som barnen inte behöver använda sig av då många får spela spel i hemmet. Förskolan ska vara en arena för lärande av hyfs och naturlära. Lärplattan har mest en plats i verksamheten som ett administrativt verktyg för att underlätta pedagogernas arbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-38233 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Malmgren, Erika |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds