Bakgrund: Brytpunktssamtal är ett samtal som sker mellan den ansvarige läkare, patienten och dess närstående med syfte att informera om vårdens inriktning samt ger möjlighet för den äldre personen att framföra sina önskemål i livet slutskedet. Sjuksköterskan har en viktig roll vid brytpunktsamtal genom att ge emotionellt stöd till den äldre och dennes närstående under samtalet, att följa upp efter samtalet samt planera personcentrerad vård utifrån den äldres och dess närståendes behov och önskemål. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter före, under och efter brytpunktssamtal med äldre personer och dennes närstående i kommunalt särskilt boende. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Total åtta sjuksköterskor med fem till trettiotvå års erfarenheter inom den kommunala äldreomsorgen i tre kommuner i mellan Sverige deltog i intervju. Insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys Resultat: Tre kategorier framkom under analysen nämligen, att agera professionellt, att ge stöd till närstående, att skapa förutsättningar för- och motverka hinder för ett bra brytpunktssamtal. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att förutom utöva sin yrkesroll i vården av patienten, samt att tillsammans med vårdpersonalen bedöma patientens tillstånd och ta ställning till om brytpunktssamtal behöver genomföras, tar de också ofta ansvarar för att genomföra brytpunktssamtal. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de flesta äldre inte deltog i samtalet, vilket uppfattades som syftet med brytpunktssamtal och vikten av att kommunikationen inte uppfylldes. / Background: A breakpoint conversation is a conversation that takes place between the responsible doctor, the patient, and their relatives with the purpose of informing about the direction of care and giving the elderly person the opportunity to express their wishes in the final stages of life. The nurse has an important role in end-of-life conversations, to provide emotional support to the elderly and their relatives during the conversation, to follow up after the conversation and to plan person-centered care based on the elderly's and their relatives' needs and wishes. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences before, during and after breakpoint conversations with elderly people and their relatives in municipal nursing homes. Methods: The study has a descriptive design with a qualitative approach. A total of eight nurses with five to thirty-two years of experience in municipal elderly care in three municipalities in the middle of Sweden were interviewed. The collected data was analysed using content analysis methods. Results: Three categories emerged during the analysis, namely: to act professionally, to provide support to relatives, to create conditions for and counteract obstacles for a good breakpoint conversation. Conclusion: The nurses experienced that apart from exercising their professional role in the care of the patient, which means, together with the nursing staff, assessing the patient's condition and deciding whether break-point conversations need to be carried out, they are also often responsible for carrying out breakpoint calls. Furthermore, the nurses described that most elderly people did not participate in the conversation, which was perceived as the purpose of break point conversations and the importance of communication not being met.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-43851 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Emenike, Linda |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds