Enligt läroplanen Lgr 11 (Skolverket, 2011) och skollagen (SFS, 2010:800) är skolans uppdrag att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället. Genom vår studie bidrar vi med att belysa vikten av att elever ges förutsättningar att utveckla en språklig och kommunikativ kompetens. Studiens forskningsfrågor ger en inblick i pedagogers upplevelser och synsätt gällande språkutvecklande arbete för elever i språklig sårbarhet. Vi använder oss av Bruce, Ivarsson, Svensson, Sventelius (2016) definition av språklig sårbarhet; när elevernas förutsättningar i relation till skolans pedagogiska verksamhet kommer i obalans. Syftet är att ta del av pedagogernas upplevelser och synsätt gällande arbetet med språkutvecklande undervisning för elever i språklig sårbarhet, oavsett undervisningens kvalitét. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi anammar Vygotskijs tankar om att inlärning sker i kommunikation med andra. Det relationella perspektivet, där omgivningens syn på eleven och interaktionen mellan eleven och dess omgivning är avgörande för dess kunskapsinhämtning synliggörs också. Studien genomfördes som en kvalitativ forskningsmetod med fenomenologisk inspiration och utgår ifrån pedagogers upplevelse och synsätt gällande språkutvecklande arbete med öppenhet för deras erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2015). Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) och informanterna gavs utrymme att besvara och tolka frågorna, vilket enligt Patel och Davidson (2011) ses som låg grad av strukturering. Enligt Bryman (2018) behöver inte semistrukturerade intervjuer följa frågorna i intervjuguidens givna ordning. De teoretiska ramar som ligger till grund för studien redovisas samt studiens syfte och frågeställningar, följt av en beskrivning av centrala begrepp och nyckelord. Vidare presenteras vårt metodologiska övervägande, studiens upplägg och genomförande. Därefter redovisas, analyseras och tolkas studiens resultat mot bakgrunden av vårt teoretiska ramverk samt tidigare forskning. Studiens resultat synliggör pedagogernas upplevelser och synsätt gällande språkutvecklande arbete. Utifrån empirin kan vi utläsa likheter och skillnader i intervjusvaren och de faktorer som pedagogerna anser gynna ett språkutvecklande arbete. Vikten av en kontinuitet i verksamheten synliggörs då pedagogerna återkommande reflekterar och diskuterar organisationens samsyn och förhållningssätt. Betydelsefulla faktorer för språkutvecklande arbete är strukturerad och tillgänglig lärmiljö samt ett explicit arbete med språket.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-28993 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Lindberg, Marie, Hult, Josefine |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds