Matematikläroboken har potential att användas på flera olika sätt, för att mediera matematiska kunskaper. Trots detta visar forskning att den av ett flertal lärare i olika länder främst betraktas som en källa för övningsuppgifter. Denna studie antar ett elevperspektiv i syfte att skapa kunskap kring unga elevers uppfattningar av läroboksanvändande i matematikundervisningen, och deras attityder till läroboken. En fenomenografisk analys av data insamlad genom intervjuer med elever i årskurserna 1–3 visar på att matematikläroboksanvändandet kan beskrivas utifrån fem olika kategorier: Matematikläroboken som individens redskap Matematikläroboken som gemensamt redskap Matematikläroboken som kompletterat redskap Matematikläroboken som konkurrensredskap Matematikläroboken som likriktande redskap Matematikläroboken är ett redskap som elever använder både individuellt och i samspel med andra, för att utveckla matematiska kunskaper och förmågor. Samtidigt reglerar den vilka matematiska innehåll som ska bearbetas och framförallt när dessa innehåll ska bearbetas. Elevers attityder till läroboken varierar från synnerligen positiva till övervägande negativa. Antalet övningsuppgifter och deras upplevda svårighetsgrad associeras med både negativa och positiva attityder beroende på elevers individuella förväntningar och preferenser. / <p>Matematik</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-27486 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Parmenius, Alf |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds