Syftet med denna studie var att lyfta fram pappors beskrivningar av att vara förälder utifrån deras förväntningar av vad en pappa respektive en man är. Detta för att få en överblick kring vilka förutsättningar och hinder män kan stå inför vid uttag av sin rätt till föräldraledighet. För att besvara frågeställningarna har ett kvalitativt metodologiskt angreppssätt använts i form av ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalet i studien var sju fäder med minst ett barn under tre år. Intervjuerna genomfördes genom personligt möte med fem pappor och via telefon med de återstående papporna. De teman som diskuterades under intervjuerna var föräldraskap, arbete och försörjning, papparollen, mansrollen, föräldrastöd och förväntningar på sin partner och vice versa. Insamlad empiri analyserades utifrån en innehållsanalys där kodning och tematisering användes. I studien användes Raewyn Connells teori om olika maskuliniteter och George Herbert Meads teori om symboliska interaktionism som teoretiska utgångspunkter. Dessa teorier användes för att förstå mäns villkor i hur de kan utöva deras rätt till föräldraledighet. Detta genom att lyfta fram vilka barriärer män kan stå inför i förhållande till könsnormer, samt hur de hanterar dessa genom att belysa deras interaktion med andra människor. Resultatet visar att en destruktiv hegemonisk maskulinitet kan utgöra svårigheter för mäns föräldraskap, medan en uppmuntrande hegemonisk maskulinitet tillåter män att våga trotsa ideal om att de inte är hemma med sina barn. Med våra informanters berättelser kunde författarna skilja på en lojalitet gentemot informanternas arbetsplats som kan förklaras i Meads teori om den generaliserade andre. Interaktionen mellan kollegor och andra människor kan utgöra en tvingande arbetskultur som hindrar män att nyttja sina rättigheter. Studien framhäver att även om staten har upprättat reformer som främjar jämlikhet, till exempel de öronmärkta föräldradagarna, kan manlighetsideal förstås hindra staten från att nå sitt mål. / The purpose of this study was to highlight fathers’ descriptions of their expectations of what a father and a man are. The writers of this study aimed to get an overview of different conditions and barriers men can face when exercising their right to parental leave. To answer these questions was a qualitative method in terms of semi-structured interviews with open-ended questions used. The selection in the study was seven fathers with at least one child under three years. The interviews were conducted by a personal meeting with five of the fathers, while two interviews took place over the phone with the two remaining fathers. During the interview’s themes such as parenthood, employment and livelihood, the role of a father, the role of a man, parental support and expectations on their partner and vice versa were introduced. The empirical data is analyzed through a content analysis method, where coding and thematization were used. The study used Raewyn Connell’s theory of different masculinities and George Herbert Mead’s symbolic interaction as theoretical starting points. These theories were used to understand which barriers men face from gender norms and how they handle them being shown through interaction with other people. These conditions can avert men from exercising their right to parental leave. The result shows that a destructive hegemonic masculinity can pose difficulties for men’s parenthood, while an encouraging hegemonic masculinity allows men to dare to defy ideals about them not being home with their children. With our informant’s narrative we were able to distinguish a loyalty towards their workplace which could be emblematized in Mead’s notion about the generalized other. The interaction with colleagues and other people can constitute a coercive work culture that prevents men's protection of their rights. The study highlights that even though the state has established reforms that promote equality, for example the gender-segregated parental days, masculinity ideals can prevent the state from reaching its goal.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26290 |
Date | January 2020 |
Creators | Nilsson, Andrea, Ruther, Jenny |
Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds