Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv. Valda teorier utgår från den symboliska interaktionismen och innefattar Meads teorier om samspelet mellan individ och samhälle i den sociala handlingen samt Giddens teorier om identitetsskapande i det globala samhället. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med unga svenska backpackers. Resultatet från studien visar att informanternas identitet förändrats genom resan samt att de genomförde resan vid en brytpunkt i deras liv. Vidare belyser resultatet att resan används i syfte att skapa en berättelse om sig själv och att den även kan användas som en statusmarkör för omgivningen. / The dream of traveling abroad and to discover different countries and cultures are becoming more common and is made possible with cheaper airline tickets. Backpacking has tended to increase during the last decades and has come to symbolise a new social phenomenon in Sweden. This paper concerns the phenomenon of backpacking and how backpacking is significant for the creation of an identity of the individual. The purpose of this paper is to examine whether a backpacking journey corresponds to an inner journey of the individual. Backpacking has already been explored in other disciplines and this paper wishes to contribute to existing research with a social psychological perspective. The selected theories are based on a symbolic interactionist perspective, which include Mead's theories about the interplay between the individual and society in social action and Giddens' theories of identity formation in the global community. The empirical data consists of eight interviews with young Swedish backpackers. The result of the study show that the informant’s identities changed during and after their trip and that they completed their journey at defining moments of their lives. The result also highlights that the journey can be used in order to create a story about the self and also that some of the informants may use their journey as a status marker to their surroundings. v

Syftet med denna studie var att lyfta fram pappors beskrivningar av att vara förälder utifrån deras förväntningar av vad en pappa respektive en man är. Detta för att få en överblick kring vilka förutsättningar och hinder män kan stå inför vid uttag av sin rätt till föräldraledighet. För att besvara frågeställningarna har ett kvalitativt metodologiskt angreppssätt använts i form av ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalet i studien var sju fäder med minst ett barn under tre år. Intervjuerna genomfördes genom personligt möte med fem pappor och via telefon med de återstående papporna. De teman som diskuterades under intervjuerna var föräldraskap, arbete och försörjning, papparollen, mansrollen, föräldrastöd och förväntningar på sin partner och vice versa. Insamlad empiri analyserades utifrån en innehållsanalys där kodning och tematisering användes. I studien användes Raewyn Connells teori om olika maskuliniteter och George Herbert Meads teori om symboliska interaktionism som teoretiska utgångspunkter. Dessa teorier användes för att förstå mäns villkor i hur de kan utöva deras rätt till föräldraledighet. Detta genom att lyfta fram vilka barriärer män kan stå inför i förhållande till könsnormer, samt hur de hanterar dessa genom att belysa deras interaktion med andra människor. Resultatet visar att en destruktiv hegemonisk maskulinitet kan utgöra svårigheter för mäns föräldraskap, medan en uppmuntrande hegemonisk maskulinitet tillåter män att våga trotsa ideal om att de inte är hemma med sina barn. Med våra informanters berättelser kunde författarna skilja på en lojalitet gentemot informanternas arbetsplats som kan förklaras i Meads teori om den generaliserade andre. Interaktionen mellan kollegor och andra människor kan utgöra en tvingande arbetskultur som hindrar män att nyttja sina rättigheter. Studien framhäver att även om staten har upprättat reformer som främjar jämlikhet, till exempel de öronmärkta föräldradagarna, kan manlighetsideal förstås hindra staten från att nå sitt mål. / The purpose of this study was to highlight fathers’ descriptions of their expectations of what a father and a man are. The writers of this study aimed to get an overview of different conditions and barriers men can face when exercising their right to parental leave. To answer these questions was a qualitative method in terms of semi-structured interviews with open-ended questions used. The selection in the study was seven fathers with at least one child under three years. The interviews were conducted by a personal meeting with five of the fathers, while two interviews took place over the phone with the two remaining fathers. During the interview’s themes such as parenthood, employment and livelihood, the role of a father, the role of a man, parental support and expectations on their partner and vice versa were introduced. The empirical data is analyzed through a content analysis method, where coding and thematization were used. The study used Raewyn Connell’s theory of different masculinities and George Herbert Mead’s symbolic interaction as theoretical starting points. These theories were used to understand which barriers men face from gender norms and how they handle them being shown through interaction with other people. These conditions can avert men from exercising their right to parental leave. The result shows that a destructive hegemonic masculinity can pose difficulties for men’s parenthood, while an encouraging hegemonic masculinity allows men to dare to defy ideals about them not being home with their children. With our informant’s narrative we were able to distinguish a loyalty towards their workplace which could be emblematized in Mead’s notion about the generalized other. The interaction with colleagues and other people can constitute a coercive work culture that prevents men's protection of their rights. The study highlights that even though the state has established reforms that promote equality, for example the gender-segregated parental days, masculinity ideals can prevent the state from reaching its goal.

No description available.

<p>Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra.</p> / <p>What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.</p>

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra. / What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen?  Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen. / This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace?  The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening. Teorierna ses som komplementära genom sina universella anspråk och diskussionen mynnar slutligen ut i begreppet socialitetsperspektiv utifrån en social differentiering av den generaliserade andra. Tyngdpunkten ligger här på subjektet som aktör och tanken är att var gång ett socialt perspektiv intas inom ramen för den generaliserade andra så görs det alltid utifrån någon av socialitetsformerna som var och en dessutom antas utgöra perspektivets gräns och variation. Inom ramen för en mellanmänsklig kontext antas därför alltid subjektet uppfatta ett objekt utifrån en bestämd mental social position, ett bestämt socialitetsperspektiv, i social handling och att individens sociala jag fyller en avgörande funktion i en sådan kontextbunden perception. Perspektivframträdandet diskuteras slutligen med grund i Montgomerys perspektivansats och Joop van der Pligts tre attributionsteoretiska slutsatser om hur interna och externa orsaksfaktorer kan korrelera med deskriptiva och evaluativa aspekter i en social kontext. Resonemanget pekar på så vis ut specifika tendenser till att ett visst perspektiv intas till förmån för ett annat beroende på interna och externa orsaker i ett mellanmänskligt sammanhang.