Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2. Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet. Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet. Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet. Handskrivning och stavning hade dessutom ett inbördes samband. Avkodning hade samband med stavning och med textyteaspekter av textkvalitet. Flickor var bättre på handskrivning och de hade bättre läsbarhet i sina texter. Flickor hade också högre skrivhastighet, ett mer varierat ordval i texterna och använde stor bokstav och skiljetecken på ett säkrare sätt jämfört med pojkar. Inga könsskillnader fanns vad gällde stavning och innehållsliga aspekter av textkvalitet. Resultatet indikerar att handskrivning och stavning inte kan negligeras i undervisningen eftersom de påverkar textlängd och olika aspekter av textkvalitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-71758 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Axelsson Lindgren, Marika |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds