<p>Föreliggande studies syfte är att studera och beskriva behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnämnda i litteraturen för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvärderingssvar finns dokumenterade beträffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrån teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor? Som utgångspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mäns våld mot kvinnor på skilda abstraktionsnivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssätt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanställa kunskaper om existerande behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Vid införskaffandet av material påträffades tre behandlingsprogram som de mest förekommande i den insamlade litteraturen, varför dessa behandlingsmodeller; Emerge, Duluthmodellen; DAIP, och Change, samt utvärderingar av dessa, inkluderades i resultatet. Studiens resultat visar att dessa tre behandlingsmodeller alla utgår från profeministiska teorier vad gäller definitioner och förklaringar av mäns våld mot kvinnor. Liknande behandlingsmetoder har vidare kunnat påträffas i de tre programmen; såsom inslag av kognitiv beteendeterapi i behandlingen, pedagogiska metoder samt gruppsessioner. Vad som skiljer modellerna åt är bland annat att de i olika hög grad har kontakt med de våldsbrukande männens partners, samt att två av dem; Duluthmodellen och Change, inkluderar ett arbete mellan olika officiella instanser i behandlingen, vilket Emerge inte gör. Vidare har Change i högre grad ett uttalat KBT-inriktat förhållningssätt, än de övriga två programmen. Vid analysen har framkommit att behandlingsmodellerna, trots sin profeministiska teoretiska utgångspunkt, tycks vara tämligen eklektiska vad gäller vilka konkreta behandlingsmetoder som används. Emerge, Duluthmodellen och Change har utvärderats i varierande hög grad; de existerande utvärderingarna har dock visat på generellt måttliga resultat beträffande behandlingens effektivitet. Förutom de ovannämnda programmen har även ytterligare utvärderingar av andra behandlingsmodeller inkluderats i resultatet, vilka uppnått varierande, dock sammanfattningsvis, måttfulla resultat.</p> / <p>The purpose of this essay is to study and describe treatment programs for men who are violent against women in intimate relationships. This purpose can be divided into following questions: (i) what treatment programs are to be found in the literature concerning men who are violent against women in intimate relationships and how can they be described, (ii) what similarities and differences are there between different treatment programs, (iii) what are the results of treatment and evaluations documented concerning the treatment programs effect and (iv) how can the results of the study be analysed from the theoretical perspectives concerning men’s violence against women? As a point of departure of the analysis, three theoretical perspectives relating to men’s violence against women has been used. They are constituted by a structural/feminist perspective, an individual psychological perspective and a social psychological perspective, that explains the violences of men against women on various abstraction levels and with separate theoretical views. The method has been conducted as a literature review with a qualitative approach, because of the intention of the study to describe and put together knowledge about existing treatment programs for men who are using violence against women in intimate relationships. Three treatment programs were found to be the most occurring in the collected literature, hence these treatment programs; Emerge, the Duluth Model; DAIP, and Change, together with evaluations of these programs, were included in the result. The study’s result shows that all of these three treatment programs use profeminist theories as a point of departure concerning definitions and explanations of the violences of men against women. Further, similar treatment methods have been found to occur in all of the three programs; such as touches of cognitive behavioural therapy, educational methods and group sessions in the treatment. What separates the programs is that they in varying degrees emphasises keeping in contact with the partners of the violent men, and that two of them; the Duluth Model and Change, are including work with different official institutions in the treatment, as the Emerge program does not. Further, Change has a more outspoken CBT-related approach, which the other two programs have not. The analysis reveals that the treatment programs, in spite of their profeminist theoretical view, seem to be rather eclectic concerning the concrete treatment methods that are used. Emerge, the Duluth Model and Change has been evaluated to varying degrees. The existing evaluations have shown generally moderate results concerning the effect of the treatment. Besides of the mentioned programs further evaluations of other treatment programs have been included in the result, which have reached varied; but in sum, moderate results.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:oru-386 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Fallbråten, Hanna, Thörnell, Mari |
| Publisher | Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0026 seconds