Return to search

Tidig litteracitet : den fysiska miljön för de yngsta barnen i förskolan

Kunskaper inom litteracitet är en förutsättning för att kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle (Björklund, 2008, s. 18). Barton (2007) för samman sociokulturell teori och utvecklingsekologisk teori och förklarar att litteracitet är ett lärande som sker mellan människor och den omgivande miljön. Den fysiska miljön som barnen vistas i utgör därför en viktig del i deras litteracitetsutveckling. Ju tidigare barnen stimuleras i sin litteracitetsutveckling desto fler erfarenheter har de med sig och tar på så sätt lättare till sig ny kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den fysiska miljön i förskolan ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv med avseende på de yngsta barnen på förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Finns det böcker i synligt förskolans fysiska miljö och är de tillgängliga för barnen? Finns det rit- och skrivmaterial synligt i förskolans fysiska miljö och är det tillgängligt för barnen? Är bilder, texter och symboler synliga för barnen i förskolans fysiska miljö? Finns det och har barnen tillgång till digitala verktyg som främjar deras litteracitet? För att kunna besvara syftet har sex observationer med hjälp av ett strukturerat observationsschema genomförts. Samtliga kontexter valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning, sociokulturell teori samt utvecklingsekologisk teori. Några resultat som vi kan se är att den fysiska miljön ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv ser varierar på de observerade förskolorna. Böcker förekommer synligt på samtliga förskolor men är inte konstant tillgängliga för barnen. Vi ser ett samband mellan mängd och variation där de förskolorna med flest böcker även visar på störst variation. Rit- och skrivmaterial förekommer synligt på övervägande andel förskolor men saknas helt på två förskolor. Text, symbol och bild förekommer i någon form på samtliga förskolor där TAKK och barnens namn utgör den vanligaste formen. Text kopplad till lekmiljö noteras inte på någon förskola. Samtliga förskolor har tillgång till digitala verktyg däremot är inga konstant tillgängliga för barnen. Böcker är den vanligast förekommande artefakten inom litteracitet på de förskolor som observerats

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-25682
Date January 2021
CreatorsBengtsson, Malin, Gunnarsson, Sandy
PublisherHögskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds