The video-sharing platform TikTok has gained popularity over the last few years. During the recent Covid-19 pandemic, TikTok was implemented in health communication strategies to target a younger audience. The platform's humorous and entertaining jargon is somewhat contradictory to the intentions of health communication. The purpose of this study was to provide insights into how TikTok has functioned as a forum for health communication during the Covid-19 pandemic, and whether the humorous jargon has affected users’ trust. The intention is that the results will be useful guidance for health communicators if similar occurrences are to happen in the future. To fulfil the purpose, the main question “How is the perceived credibility of health communication affected by the humorous jargon on TikTok?” was formulated. Two sub-questions were added to provide a further understanding of how the platform has functioned as a forum for health communication, and how it can be refined; “What do users think of the platform as a forum for health communication?” and “How can health communication on TikTok be improved?”. The theoretical framework consisted of two related theories which are vital in the evaluation of reliability in communication. Firstly, the theory of source credibility concerns the audience’s trust in a communicator. Secondly, message credibility refers to the audience’s trust in a message. Qualitative interviews were considered a suitable method to apply to arrive at answers to the research questions. The method allowed to gather material on TikTok users’ experiences and motives concerning the subject of study. The results from eight interviews with Swedish users aged between 19-25 revealed that the humorous jargon on TikTok lessens the perceived credibility in health communication which is presented in a serious way. However, credibility is heightened when humour is used in health communication on the platform. Moreover, the study showed that TikTok is a valuable platform to implement in health communication strategies, especially to target younger people. Additionally, the potential for improvement concerning TikTok as a forum for health communication involves a greater presence of expert sources, further implementation of humour, and platform-tailored presentation of information. / Den videobaserade sociala medieplattformen TikTok har ökat i popularitet under de senaste åren. Under coronapandemin användes TikTok i hälsokommunikationsstrategier för att nå ut till en yngre publik. Den humoristiska och underhållande jargongen på plattformen kan ses som något motsägande i relation till syftet med hälsokommunikation. Denna studie syftade till att bidra med insikter till hur TikTok har fungerat som en plattform för hälsokommunikation under coronapandemin, samt hur den humoristiska jargongen har påverkat användares tillit till informationen. Förhoppningen är att hälsokommunikatörer kommer kunna använda resultaten som guidning om liknande händelser skulle inträffa i framtiden. Till hjälp för att uppfylla studiens syfte användes forskningsfrågan ”Hur påverkas den upplevda trovärdigheten i hälsokommunikation av den humoristiska jargongen på TikTok?”. För att bidra till ökad förståelse för hur TikTok fungerat som ett forum för hälsokommunikation, och för att ta reda på vad som kan förbättras, formulerades ytterligare två forskningsfrågor; ”Vad tycker användare om plattformen som ett forum för hälsokommunikation?” och ”Hur kan hälsokommunikation på TikTok förbättras?”. Det teoretiska ramverket bestod av två relaterade teorier som anses vara viktiga i bedömningen av trovärdighet i kommunikation. Den första teorin innefattar källtrovärdighet, och handlar om publikens förtroende till källor så som kommunikatörer eller avsändare. Den andra teorin innefattar även den trovärdighet, men handlar i stället om publikens förtroende till meddelanden eller information. Den metod som ansågs mest lämplig för att kunna besvara forskningsfrågorna var kvalitativa intervjuer. Metoden tillät att samla in TikTok-användares uppfattningar och motiv gällande det studerade ämnet. Resultaten från åtta intervjuer med svenska användare mellan 19–25 år visade att den humoristiska jargongen på TikTok minskar den uppfattade trovärdigheten gällande hälsokommunikation som är presenterad på ett seriöst sätt. Vidare visade det sig dock att trovärdigheten ökar när humor är involverat i själva hälsokommunikationen. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att TikTok är en värdefull plattform att dela hälsokommunikation på, i synnerhet när det gäller att nå en ung publik. Slutligen finns en del förbättringspotential gällande TikTok som forum för hälsokommunikation. Detta innefattar större närvaro av källor som besitter expertis, mer användning av humor, samt plattformsanpassad framställning av information.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90261 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lid Rosenholm, Isabelle |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds