År 2005 införde Europeiska unionen en förordning som innebär att alla svenska börsnoterade företag måste nedskrivningspröva sin goodwill istället för att som tidigare göra årliga avskrivningar. Detta utförs med hjälp av en diskonteringsränta och påverkar utfallet om nedskrivning ska göras eller inte. Vår uppsats baseras på en studie av Carlin och Finch (2009) som jämförde australiensiska företags redovisade diskonteringsräntor med teoretiska sådana beräknade med hjälp av CAPM. De fann att en stor del av företagen använde en opportunistisk diskonteringsränta som gjorde att de undvek att skriva ned sin goodwill. Carlin och Finch val av modell fick dock kritik och därför använder vi både CAPM och trefaktormodellen när vi gör motsvarande undersökning på noterade svenska företag. Våra resultat visar inga tydliga tecken på att företagen i vår undersökning använder sig av en opportunistisk diskonteringsränta och det är endast marginella skillnader mellan våra båda modeller. Det går inte heller att se några tydliga tecken på att företag vars goodwillpost är viktig, det vill säga hög goodwillandel eller en hög goodwillintensitet, i större grad använder en opportunistisk diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-156661 |
Date | January 2011 |
Creators | Björketun, Linus, Bohm Öhlund, Jakob, Lees, Tim |
Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds