Inom skolans värld har eleverna rätt till att få de anpassningar och stöd som de är i behov av. På arbetsmarknaden finns däremot inte samma möjligheter till anpassningar och stöd, vilket kan påverka unga kvinnor med NPF-diagnos och hur deras studie- och yrkesval ser ut. Denna studie ger en ökad förståelse för och kunskap om hur detta kan påverka handlingshorisonten för unga kvinnor med NPF-diagnos. Metoden som används är kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuar åtta verksamma studie- och yrkesvägledare somarbetar på gymnasiet. Studien resulterade i att det går att se att det finns ett större behov avstöd och studie- och yrkesvägledning för unga kvinnor med NPF-diagnos inom gymnasiet.Dessa elever har ett större behov av stöd än elever utan en NPF-diagnos. Det går även att se att brytpunkten efter gymnasiet för dessa elever är något som kan påverka dem negativt. Slutsatsen som sedan kan dras är att det finns ett större behov av gymnasieskolor som är specialpedagogiskt inriktade då det går att se att dagens utbildningssystem inte är anpassat efter unga kvinnor med NPF-diagnos för att de ska kunna få det stöd de är i behov av. Slutsatsen blir även att respondenterna i studien har för lite kunskap kring hur arbetsmarknaden ser ut för dessa elever efter avslutade gymnasiestudier.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-210501 |
Date | January 2023 |
Creators | Timgren, Hannah, Löfstedt, Nellie |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds