Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga. Vårdpersonalen hade dåliga kunskaper om demens som sjukdom med tillhörande symtombild. Sjukdomsutveckling av demens var svår att förutsäga vilket komplicerade planeringen för den sista tiden i livet. Målet för omvårdnaden vid livets slut var välbefinnande. En uppfattning om hur livskvalitén var för de demenssjuka hade stor betydelse för hur vårdpersonal och anhöriga beslutade om vården. Anhöriga värdesatte i sitt beslutsfattande om personer med demens hade skrivit ner sina egna önskemål, angående vård vid livets slut, innan de försämrats i sjukdomen. Synen på döden påverkade både vårdpersonalens och anhörigas vilja att planera för vård vid livets slut. Det är viktigt att reflektera över hur vården av personer med demens i livets slutskede ser ut och det underlättas av att det finns kunskap om vanligt förekommande problem och faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården. / The aim of this study was to describe common problems and factors affecting decision making in the care of people with dementia in the final stages of life in residential homes. Search for articles in databases Cinahl and Medline via PubMed resulted in the inclusion of 15 scientific articles. The results showed that problems with nutritional intake and complications such as pneumonia, fever and pain were common for people with dementia in the final stages of life. Several suffered from pressure sores and physical disabilities such as bed rails and belts were often used. There were deficiencies in communication between health care professionals and relatives. Health care professionals had poor knowledge about dementia as a disease and its symptoms. Disease development of dementia was difficult to predict which made it difficult to plan for the final stages of life. The aim of nursing care at the end of life was well-being. An idea of how the quality of life was for the persons with dementia was important to how health care professionals and relatives decided on nursing care. In their decision-making relatives gave great importance if the persons with dementia had written down their wishes, regarding care at the end of life, before they deteriorated in the disease. The attitudes towards death affected both nursing staff and relatives wish to make plans for the end-of-life care. It is important to reflect on how the care of people with dementia in the final stages of life is like and this is facilitated by the existence of knowledge about common problems and factors affecting decision making in nursing care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-8009 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Holmgren, Malin, Åberg, Annika |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0067 seconds