När en patient vårdas vid livets slut i hemmet ställer det krav på de närstående, krav som de ibland inte är redo för. Att vara närstående till en patient med allvarlig sjukdom som erhåller palliativ vård vid livets slut kan skapa ett lidande. Vårdpersonal bör involvera både patient och närstående i vårdandet och ge stöd anpassat efter deras behov. Kunskaper behövs om hur ett professionellt stöd kan utformas i vårdandet, också till de närstående. Metoden som valdes till detta arbete var en analys av kvalitativ forskning Arbetet har bidragit till en djupare förståelse för närståendes upplevelser av delaktighet. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet vid palliativ omvårdnad i hemmet. Resultatet i vår uppsats visar att närstående ofta upplever brist på stöd och information. Dessa brister leder till en upplevelse av att inte tillåtas vara delaktig. Det är viktigt för närstående att få information och stöd för att uppleva delaktighet. Vårdpersonalens empatiförmåga och kunskaper inom bemötande och kommunikation har betydelse för hur den vårdande relationen med närstående blir.

Bakgrund Det avlider cirka 15 000 personer på olika sjukhusavdelningar varje år. Som sjuksköterska inom denna verksamhet kommer du komma i kontakt med dessa patienter i slutskedet av deras liv. Det är viktigt att som sjuksköterska vara förberedd för denna vård för att kunna ge ett professionellt bemötande samt bästa möjliga omvårdnad. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter i livets slutskede inom slutenvården. Samt att undersöka de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En beskrivande litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna Medline och Cinahl samt genom manuell sökning och det slutgiltiga antalet inkluderade artiklar blev 11 stycken. Artiklarna har sedan granskats av båda författarna för att se att de motsvarade föreliggande studies syfte. Huvudresultat Resultatet från artiklarna kom att lyftas fram i föreliggande studies resultatdel och beskrevs i tre huvudrubriker. Dessa visade på vikten av arbetserfarenhet bland sjuksköterskorna för att de skulle känna sig bekväma i sin arbetssituation. Hur mycket tidsaspekten påverkade vårdandets kvalitet samt vilka känslor som sjuksköterskorna förknippade med vårdandet av patienter i livets slutskede. De granskade artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade intervjuer. Slutsats Sjuksköterskor upplever olika känslor i detta vårdande, både positiva och negativa. Vidare kämpar sjuksköterskan med att få tiden att räcka till samt att fördela tiden mellan patienter för att utifrån rådande förutsättningar skapa en bra vård i livets slutskede för dessa patienter. I detta arbete upplever sjuksköterskor att det krävs erfarenhet för att kunna hantera vården av patienter i livets slutskede. Grundutbildningen för sjuksköterskor upplevs inte förbereda sjuksköterskan för denna vård. / Background Approximately 15,000 people die in different hospital wards in Sweden each year. As a nurse, you will come in contact with and meet with these patients in the final stages of their lives. It is important as a nurse to be prepared for this care to be able to provide professional treatment and the best possible care. Aim The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for adult palliative patients in hospital wards and to investigate the included articles data collection method. Method A descriptive literature study with qualitative articles. Articles have been searched in Medline and CINAHL databases and by manual search. The final number of included articles was 11. The articles were then reviewed by both authors to ensure that they correspond to the purpose of the current study. Results The result of the reviewed articles came to be highlighted in the results section of the current study and described under three mainheadings. These showed the importance of work experience among nurses that they would feel comfortable in their work situation. How much time factor affected the quality care and the emotions associated with the nurses caring for patients in the final stages of life. The reviewed articles datacollection method consisted of semi-structured interviews and unstructured interviews. Conclusion Nurses experience different feelings in this caring, both positive and negative. Further more, the nurse struggling to find enough time to and to allocate time between patients to match prevailing conditions to create a good end of life care for these patients. In this work, nurses feel that they required experience to manage the care of patients in the final stages of life. The nursing education is perceived to not adequately prepare nurses for this care.

<p><strong>BACKGROUND</strong>: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. <strong>AIM</strong>: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying <strong>METHOD</strong>: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. <strong>RESULT</strong>: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. <strong>DISCUSSION</strong>: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives.</p> / <p><strong>BAKGRUND</strong>: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. <strong>SYFTE</strong>: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. <strong>RESULTAT</strong>: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. <strong>DISKUSSION</strong>: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.</p>

BACKGROUND: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. AIM: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying METHOD: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. RESULT: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. DISCUSSION: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives. / BAKGRUND: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. SYFTE: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. METOD: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. DISKUSSION: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.

Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet.   Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

Sammanfattning Bakgrund: Alltfler människor är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnaden. Att utföra palliativ vård och vård vid livets slut är utmanande och kräver kunskap hos den som vårdar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters erfarenheter av kompetens i samband med vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts där 13 kvalitativa artiklar ingår. Resultat: Analysen av materialet resulterade i två teman. Behov av stöd som handlar om kollegialt stöd och emotionellt stöd samt Behov av kunskap och erfarenhet som handlar om behov av utbildning, kommunikativa erfarenheter samt att känna utveckling i professionen. Slutsats: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever känslomässiga svårigheter att vårda vid livets slutskede. Det föreligger även brist på utbildning för att erhålla färdigheter och kompetens inom palliativ vård. Ökad utbildning under sjuksköterskeutbildningen och stöd av erfarna handledare och kollegor skulle få dem att känna en ökad trygghet i att vårda vid livets slutskede. Nyckelord: Erfarenhet, kunskap, sjuksköterska, sjuksköterskestudent, stöd, vård vid livets slut.

Bakgrund: Palliativ vård är i grunden ett förhållningssätt i vården av patienter där sjukdomen inte längre anses möjlig att bota. Den är utformad för att möta patienterna och de närståendes behov i livets slut både fysiskt, psykiskt och socialt. Vården inriktas på att lindra symtom och smärta hos patienterna. Vården bör vara individuellt anpassad och personcentrerad. Syftet: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter att vårda i livets slut på en intensivvårdsavdelning. Metod: Strukturerad litteraturstudie, induktiv kvalitativ ansats. Totalt 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras de tre teman som framkom med totalt sex underteman. De teman som presenteras är omsorgsfullt omhändertagande, vårdande samtal samt tuffa situationer. Omsorgsfullt omhändertagande handlar om erfarenheter av integritet, delaktigtighet, plats för avsked, olika religiösa och andliga erfarenheter samt värdighet. Vårdande samtal handlar om erfarenheter av kommunikation, relationer, känslomässig påverkan, omvårdnad samt utbildning. Tuffa situationer handlar om erfarenheter av frustration, avsaknad av medbestämmande, tvetydigheter och motsägelser. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor gör sitt bästa för att tillgodose en lugn och värdig miljö att ta farväl i. Vård vid livets slut bygger på kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskor, patienter, närstående samt övrig personal. / Background: Palliative care is basically an approach in the care of patients where the disease is no longer considered possible to cure. It is designed to meet the needs of patients and loved ones at the end of life, both physically, mentally and socially. Care is focused on relieving symptoms and pain in patients. Care should be individually tailored and person-centered. The purpose: To describe the intensive care nurse's experiences of caring at the end of life in an intensive care unit. Method: Structured literature study, inductive qualitative approach. A total of 21 articles were included after quality review and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result presents the three themes that emerged with a total of six sub-themes. The themes presented are careful care, caring conversations and tough situations. Careful care is about experiences, integrity, participation, a place for parting, various religious and spiritual experiences, and dignity. Nursing conversations are about experiences of communication, relationships, emotional impact, nursing and education. Tough situations are about experiences of frustration, lack of co-determination, ambiguities and contradictions. Conclusion: Intensive care nurses do their best to provide a calm and dignified environment to say goodbye to. End-of-life care is based on communication between intensive care nurses, patients, relatives and other staff.

No description available.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vanligt förekommande problem samt faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården av personer med demens i livets slutskede inom slutenvården. Artikelsökningen i databaserna Cinahl och Medline via PubMed resulterade i inkludering av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att problem med näringsintag och komplikationer som pneumoni, feber och smärta var vanligt förekommande för personer med demens i livets slutskede. Flera drabbades av trycksår och rörelsehinder som exempelvis sänggrindar och bälten användes ofta. Det fanns brister i kommunikationen mellan vårdpersonal och anhöriga. Vårdpersonalen hade dåliga kunskaper om demens som sjukdom med tillhörande symtombild. Sjukdomsutveckling av demens var svår att förutsäga vilket komplicerade planeringen för den sista tiden i livet. Målet för omvårdnaden vid livets slut var välbefinnande. En uppfattning om hur livskvalitén var för de demenssjuka hade stor betydelse för hur vårdpersonal och anhöriga beslutade om vården. Anhöriga värdesatte i sitt beslutsfattande om personer med demens hade skrivit ner sina egna önskemål, angående vård vid livets slut, innan de försämrats i sjukdomen. Synen på döden påverkade både vårdpersonalens och anhörigas vilja att planera för vård vid livets slut. Det är viktigt att reflektera över hur vården av personer med demens i livets slutskede ser ut och det underlättas av att det finns kunskap om vanligt förekommande problem och faktorer som påverkar beslutsfattandet i vården. / The aim of this study was to describe common problems and factors affecting decision making in the care of people with dementia in the final stages of life in residential homes. Search for articles in databases Cinahl and Medline via PubMed resulted in the inclusion of 15 scientific articles. The results showed that problems with nutritional intake and complications such as pneumonia, fever and pain were common for people with dementia in the final stages of life. Several suffered from pressure sores and physical disabilities such as bed rails and belts were often used. There were deficiencies in communication between health care professionals and relatives. Health care professionals had poor knowledge about dementia as a disease and its symptoms. Disease development of dementia was difficult to predict which made it difficult to plan for the final stages of life. The aim of nursing care at the end of life was well-being. An idea of how the quality of life was for the persons with dementia was important to how health care professionals and relatives decided on nursing care. In their decision-making relatives gave great importance if the persons with dementia had written down their wishes, regarding care at the end of life, before they deteriorated in the disease. The attitudes towards death affected both nursing staff and relatives wish to make plans for the end-of-life care.  It is important to reflect on how the care of people with dementia in the final stages of life is like and this is facilitated by the existence of knowledge about common problems and factors affecting decision making in nursing care.

Bakgrund: När sjukdom inte längre är möjlig att bota övergår den kurativa vården till palliativ vård, som indelas i tidig och sen fas. Palliativ vård vid livets slut handlar om att få avsluta sitt liv med värdighet och utan smärta. Alla som är i behov av palliativ vård får inte det, trots att de behöver den. En brytpunkt krävs för att övergå till den sena palliativa fasen inom den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om faktorer som påverkar palliativ vård. Metod: Detta examensarbete är en litteraturöversikt som bygger på 14 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2012 och 2021. Resultat: Litteraturöversiktens resultatet visar ett tema och tre kategorier som påverkar palliativ vård. Temat är faktorer på främjar samt hindrar en god palliativ vård och kategorierna är; organisation, kommunikation, och beslutsfattande. Slutsats: Det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar palliativ vård. Faktorerna finns på alla nivåer, från patient och närstående till sjuksköterskor och teamet samt på organisationsnivå. Kompetens, kommunikation och samarbete uppfattar sjuksköterskorna behöver utvecklas för att kunna ge en god palliativ vård. Det är många faktorer som ska stämma överrens för att det ska bli en palliativ vård som är förenlig med patienters och närståendes önskemål. / Background: When there is no possibility left to cure illness, curative care is transferred into palliative care, which is divided in an early and a late phase. Palliative care at the end of life is about to be able to die with dignity and without pain. Not everyone in need of palliative care receives it, although they need it. Information about transistion to end-of-life care are demanded to proceed to the late palliative phase. Aim: To describe nurses’ perception about factors that affect palliative care. Method: The thesis is designed as a literature review based on 14 articles with a qualitative approach. The articles are published between 2012 and 2021. Results: The literature review resulted in one theme and three categories affecting palliative care. The theme is factors that facilitate or complicate a good palliative care. The categories are; organization, communication and decision making. Conclusions: There are factors that are both positive and negative that affect palliative care. The factors are present at all levels; patients and relatives, nurses and the multidiciplinary teams and within an organizational level. The nurses perceive that competence, communication and cooperation need to be developed in order to provide good palliative care. There are many factors that have coincided in order to provide a palliative care that is compatible with the wishes of patients and relatives.