Background: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a multidrug-resistant bacterium that causes serious infections. Specific measures to prevent the spread of MRSA are required within health care, and insufficient knowledge and lack of compliance to these measures have been identified in healthcare professionals. The need to adhere to special guidelines in order to prevent the spread of infection have been shown to create negative feelings for carriers of multidrug-resistant bacterium. Aim: The aim of this study was to investigate different aspects of living and being cared for with known carriage of MRSA. The fist aspect aimed to investigate how people experience their knowledge and the information they receive from the healthcare. The second aspect aimed to investigate their feelings and existence in relation to their carriage. The third aspect aimed investigate their experiences and encounters with health care. Method: Literature study with systematic approach and inductive method. The results were analysed with inspiration from thematic synthesis and based on ten qualitative original articles. Results: Getting MRSA was shocking and shameful, and many blamed the health care for contracting MRSA. Living with MRSA had a negative impact on daily life. Life felt lonely and isolated, and people were scared to infect others. Being cared for with MRSA was described with experiences of lack knowledge from the health care professionals, inconsistencies in adherence to hygiene measures and unprofessional behaviour. Being cared for in isolation had a negative impact on the persons’ independence, their relations with the health care professionals and the quality of care. Conclusion: Getting MRSA is perceived as stigmatising and frightening, and the health care fails to provide adequate information to counteract these feelings. People feel sadness, abandonment and uncertainty about the future. The behaviour of health care professionals and their compliance with hygiene measures is inconsistent. This results in people feeling extradited to health care, which contributes to enhanced feelings of shame and stigmatisation, and people with MRSA do not receive health care on equal terms. / Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som orsakar allvarliga infektioner. För att förhindra spridning av MRSA krävs särskilda hygienrutiner inom vården, och otillräcklig kunskap och bristande följsamhet till dessa har identifierats hos vårdpersonal. För att inte sprida smitta behöver personer med bärarskap av multiresistenta bakterier förhålla sig till särskilda riktlinjer, vilket har visat sig skapa negativa känslor för personerna. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av att leva och vårdas med känt bärarskap av MRSA. Den första aspekten syftade till att undersöka hur personerna upplever sin kunskap och informationen de får från vården. Den andra aspekten syftade till att undersöka deras känslor och tillvaro i relation till bärarskapet. Den tredje aspekten syftade till att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av mötet med vården. Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats och induktiv metod. Resultatet analyserades med inspiration av tematisk syntes och baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultat: Att få MRSA var chockartat och skamfyllt, och många beskyllde vården för att ha fått MRSA. Att leva med MRSA påverkade vardagen negativt. Livet kändes begränsat, ensamt och isolerat och personerna var rädda för att smitta andra. Att vårdas med MRSA beskrevs med upplevelser av bristande kunskap hos vårdpersonalen, inkonsekvens i följsamhet till hygienrutiner och oprofessionellt bemötande. Att vårdas under isolering för MRSA inverkade negativt på personernas upplevelse av självständighet, relationen till vårdpersonalen och kvaliteten på omvårdnaden. Slutsats: Att få MRSA upplevs stigmatiserande och skrämmande och vården misslyckas med att ge adekvat information för att motverka dessa känslor. Personerna känner sorg, övergivenhet och framtiden känns osäker. Vårdpersonalens beteende och följsamhet till hygienrutiner är inkonsekvent, vilket gör att personerna känner sig utlämnade till vården. Detta bidrar till förstärkta känslor av skam och stigmatisering, och personer med MRSA får inte vård på lika villkor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-435458 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jonsson, Elin, Nordström Brown, Agnes |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds