Död ved är en viktig del i ekosystem och har många olika funktioner. Många arter är beroende av att ha tillgång till död ved, exempelvis som födokälla, bo-/växtplats eller skydd. I kalhyggen, där den naturliga produktionen av död ved inte längre finns kvar, är det därför viktigt att det lämnas kvar en viss mängd, så att området bibehåller sina biologiska förutsättningar. I undersökningen jämfördes kalhyggen med produktionsskog för att se om det fanns någon skillnad i mängd död ved. Detta gjordes genom att inventera 5 lokaler av 70–100 årig gran- och tallskog där varje lokal innehöll ett kalhygge som sammanhängde med ett område produktionsskog. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i volym död ved mellan kalhyggen och produktionsskog. I inventeringen kunde man dock se att mycket av den döda veden som uppmättes i kalhyggena hade en diameter runt 10 cm medan skogsområdena hade mer varierande omkretsar. En högre volym av död ved uppmättes i granskog än i tallskog. Således kan man dra slutsatsen att slutavverkning av en produktionsskog inte verkar ha någon större påverkan på hur stor volym död ved som finns tillgängligt. De uppmätta värdena ligger dock långt under vad som finns i naturskogar, vilket indikerar att man behöver göra insatser för att öka mängden död ved i många av våra skogar. / Woody debris is an important part in many ecosystems and has several different functions. Many species depend on the existence of woody debris, where it is used for example as a food source, nesting site, growing site or as a refuge. In clearcut areas, where the natural production of woody debris no longer exists, it is therefore important that a certain amount of woody debris is left behind to make sure that the area continues to have good biological function? In this investigation, I compared clearcut areas with production forest to see if there was a difference in the volume of woody debris. Five sites with 70–100-year-old spruce- and pine forests were inventoried. Every site consisted of one clearcut area that was adjacent to an area with production forest. No difference in volume of woody debris was found between the areas. The inventory showed that many of the measured trunk diameters that were found in the clearcut areas were around 10 centimeters, whereas in the areas with production forest the diameter varied more. Larger volumes of woody debris were found in spruce forests then in pine forests. Thus,the conclusion is that clearcutting an area with production forest does not seem to have a big impact on the volume of woody debris. Nevertheless, the measured amounts of woody debris are far less then what are found in natural forests, which indicates management needs to see what improvements can be done to increase the amount of woody debris in many of our forests.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-62531 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Nilsson, Adrian |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds