Syfte: Den kraftiga urbaniseringen medför att mentala sjukdomarna och depressioner ökar hos befolkningen då den naturliga miljön försvinner från de tätbebyggda städerna. Vilket även minskar möjligheten för de boende i staden att kunna se och höra djur och växter. Grönytefaktorn är ett verktyg kommunerna kan använda för att bygga täta städer men ändå utforma staden så att ekosystemtjänsterna får en bra plats i samhället. Målet med den här studien är att undersöka hur den vertikala växtligheten kan användas i grönytefaktorn, samt dess möjligheter att öka rekreationsvärdet i stadsdelar med lite grönska. Detta för att skapa en attraktivare stadsmiljö och på så sätt bidra till en bättre hälsa hos invånarna. Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet? Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett rekreationsperspektiv? Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet? Metod: Arbetet har utförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Dokumentanalys har utförts för att undersöka hur kommunerna kan använda sig av grönytefaktorn och hur de använder sig av vertikal växtlighet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sakkunniga i Malmö stad och Jönköpings. Även en upplevelsestudie utfördes i form av en inventering om hur besökare skulle kunna uppleva vertikal växtlighet utfördes på Hoppes torg i Jönköpings. Där en illustration av en vertikal växtlighet visades för besökande i området och de bedömde sedan illustrationen efter 10 miljökvaliteter. Resultat: Resultatet utifrån studien visar att Jönköpings kommun inte använder sig av den vertikala växtligheten så mycket. Från upplevelsestudien visar det sig att en vertikal växtvägg uppfattas som positiv med en återhämtande effekt och kan ge ett högre rekreationsvärde där den placeras. Inventeringen på Hoppets torg visade en betydande positiv effekt för 6 av de 10 miljökvaliteterna för den vertikala växtligheten. Konsekvenser: Studiens slutsats är att den vertikala växtligheten kan bidra till ett rekreativt värde. Vid användandet av den vertikal växtlighet så bör det beaktas om växtligheten är grön under en längre period av året, samt hur lång tid det tar för växtligheten att breda ut sig över det tänkta området. Begränsningar: Resultatetförarbetetvisarendastderekreativavärdetavenväxtvägg. Studien har begränsats till Jönköpings och Malmös kommun trots detta är studien allmänt giltig för alla platser där en vertikal växtvägg kan implementeras. I undersökningsstudien användes endast en bild för att visa en växtvägg på platsen vilket minskar reliabiliteten för studien och ett annat resultat hade kanske visat sig om de besökande hade kunnat bedöma en miljö med en växtvägg.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-46755 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Andersson, Matilda, Karlsson, Emma |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds