På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne. För att det ska säkerställas att revisorn har de kunskaper som krävs och att det inte finns oseriösa revisorer, är det viktigt att revisorer kvalitetskontrolleras. Författarna har kommit fram till att revisorerna arbetar förhållandevis lika när det gäller kraven och dess ansvar för att skapa förtroende. Detta troligen på grund av att de stora revisionsbyråerna har goda förutsättningar i form av interna system, utbildningar och tillgång till expertis. Förtroendet mellan en revisor och dess klient samt övriga intressenter är relationsbaserat och växer fram med tiden. Förutom kompetens- och kvalitetskontroll bygger revisorers förtroende på att dagens regelverk är bra utformad, revisorers tystnadsplikt och oberoende samt att revisorn har de rätta personliga kvalifikationerna. En konsekvens av ett minskat förtroende för revisorer kan vara att fler bolag kan helt enkelt väljer bort revisionen, vilket även kan komma att påverka hela samhällsekonomin. Slutligen har studien klarlagt att strikt reglering gentemot företagsledningar/internrevisorer och revisorer när det gäller olagliga former av vinstmanipulering inte finns idag. Ett möjligt område för vidare forskning inom ämnet skulle vara att undersöka stora respektive små företags förtroende för revisorer eller att fördjupa sig i om det finns några skillnader i förtroendet för godkända respektive auktoriserade revisorer samt varför. Ett annat tänkbart område är att kontakta några stora respektive små aktiebolag för deras kommentarer och då fördjupa sig i frågan varför revisorer är inblandade i vissa finansiella skandaler. Slutligen skulle ett tänkbart område kunna vara att undersöka massmedias påverkan i revisionens förtroendeskapade process.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-14792 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Alkefjärd, Tobias, He, Yu, Kasemi, Anton |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds