Syfte Studien ämnar att undersöka kassagenereringen hos 30 svenska börsnoterade företag under en sjuårsperiod som utgörs av åren 2008-2014. Metod Undersökningen bygger på en kvantitativ metod där uppgifter om företagens redovisade resultat samt kassaflöde från den löpande verksamheten hämtas från företagens årsredovisningar. Det redovisade resultatet divideras sedan med det ackumulerade kassaflödet från löpande verksamheten för att få fram kvoten som är företagens kassagenerering under perioden. Resultat Företagen som undersökts uppvisar väldigt varierande kassagenereringar för sjuårsperioden. Variationsbredden för de 30 företagen är från -3,82 upp till 7,73. Slutsats Av empirin som insamlats kan slutsatsen dras att det finns större skillnader i kvoterna mellan det ackumulerade redovisade resultatet och det ackumulerade kassaflödet från den löpande verksamheten hos företagen på small cap jämfört med företagen på mid-, och large cap. / Purpose The study intend to examine the cash generation of 30 swedish listed companies during a seven years period between 2008 and 2014. Method The basis of the inquiry comes from a quantitative method were the information about the companies reported net income and cash flow from operation were retrieved. To calculate the cash conversion during the period the accumulated net income is divided with the accumulated cash flow from operation. Results The companies on the small-,mid- and large cap lists presents fluctuating cash conversion during the seven-year period. The fluctutation range of the 30 companies is -3,82 - (+) 7,73. Conclusion The conclusion is that there are bigger differences in the cash conversion for the companies listed on small cap collated to the mid-, and large cap.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne. För att det ska säkerställas att revisorn har de kunskaper som krävs och att det inte finns oseriösa revisorer, är det viktigt att revisorer kvalitetskontrolleras. Författarna har kommit fram till att revisorerna arbetar förhållandevis lika när det gäller kraven och dess ansvar för att skapa förtroende. Detta troligen på grund av att de stora revisionsbyråerna har goda förutsättningar i form av interna system, utbildningar och tillgång till expertis. Förtroendet mellan en revisor och dess klient samt övriga intressenter är relationsbaserat och växer fram med tiden. Förutom kompetens- och kvalitetskontroll bygger revisorers förtroende på att dagens regelverk är bra utformad, revisorers tystnadsplikt och oberoende samt att revisorn har de rätta personliga kvalifikationerna. En konsekvens av ett minskat förtroende för revisorer kan vara att fler bolag kan helt enkelt väljer bort revisionen, vilket även kan komma att påverka hela samhällsekonomin. Slutligen har studien klarlagt att strikt reglering gentemot företagsledningar/internrevisorer och revisorer när det gäller olagliga former av vinstmanipulering inte finns idag. Ett möjligt område för vidare forskning inom ämnet skulle vara att undersöka stora respektive små företags förtroende för revisorer eller att fördjupa sig i om det finns några skillnader i förtroendet för godkända respektive auktoriserade revisorer samt varför. Ett annat tänkbart område är att kontakta några stora respektive små aktiebolag för deras kommentarer och då fördjupa sig i frågan varför revisorer är inblandade i vissa finansiella skandaler. Slutligen skulle ett tänkbart område kunna vara att undersöka massmedias påverkan i revisionens förtroendeskapade process.

Studien Nyckeltal som indikationer på earnings management hade som syfte att ta fram ett verktyg som kan användas i de finansiella rapporterna för att upptäcka företag där en större sannolikhet för earnings management föreligger. Studien har sin utgångspunkt i en forskning utförd av Vladu, Amat och Cuzdriorean som publicerades år 2016. I studien appliceras det tillvägagångssätt och de tolv nyckeltal forskarna använde för att ta fram en modell som kan appliceras i den svenska kontexten. Nyckeltalen som används är framtagna för att fånga upp förvrängningar i de finansiella påståenden eller betingelser i företagets ekonomiska miljö som kan skapa incitament och öka sannolikheten för EM. I en komparativ två-fallstudie utvidgas förhållandeanalysen med statistiska tekniker som testar nyckeltalens diskriminanteffekt, relevans och bidrag samt förmåga att urskilja företag från två olika grupper. Grupperna av företag är följande: företag som är utpekade för att ha använt EM och företag som är kända för att följa god redovisning. Resultatet visade att de nyckeltal som bäst urskiljer företag som ansågs ha använt EM är: SG (ökad nettoomsättning) och CFO1 (index på kassaflöde från den löpande verksamheten), när företagen som analyseras består av både varu- och tjänsteproducerande företag. Det innebär att en ökad sannolikhet för EM förelåg vid en försämrad försäljning och ett kassaflöde som avtog mer än årets resultat. När enbart varuproducerandeföretag ingick i urvalet visades även LI1 (index av hävstångseffekten) som ett användbart nyckeltal. Det innebär att sannolikheten för EM ökade ytterligare vid en ökad skuldsättning. Studien har tagit fram två modeller som har lyckats utpeka 88,6 % respektive 100 % av företagen som varit anklagade för att ha manipulerat sin redovisning. Däremot kan modellerna anses vara beroende av studiens urval och därav kan brister förekomma i anledning av huruvida modellen skall kunna fungera som ett självständigt verktyg på svenska företag.

Samtliga företag ska varje år upprätta en årsredovisning. Syftet med årsredovisningen är att tillgodose investerare och till viss del långivare med information. För att attrahera kapital från dessa aktörer åligger det incitament för företag att anpassa sin årsredovisning med syfte att framställa dess finansiella ställning i bättre dager än den i själva verket är. Majoriteten av de metoder företag kan använda för att manipulera dess resultat går under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, där Big Bath Accounting ingår. Big Bath Accounting skildrar de åtgärder ledningen vidtar för att väsentligt minska en periods vinst för att öka nästkommande periods vinst. Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förändringar i företagens aktiekurs eller vinst. Trots detta förekommer fall där företag påstås använda sig av redovisning liknande Big Bath Accounting. Det föreligger därmed intresse att undersöka huruvida det går att statistiskt påvisa fenomenets existens.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen. Det är därför av intresse att genomföra en studie för svenska börsnoterade fastighetsföretag. Det behövs för att skapa ett ramverk, vilket kan hjälpa externa intressenter att förstå, upptäcka och förebygga beteenden som ger upphov till EM. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM hos svenska börsnoterade fastighetsföretag. Vidare har studien även som syfte att kartlägga sammansättning av företagens fastighetsportföljer. Estimera EM för fastighetsföretagen och studera hur fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Studien har även som syfte att undersöka hur EM påverkar fastighetsföretagens finansiella rapportering i avseende på tillförlitlighet och relevans. Teori: De teorier som använts i studien baseras på tidigare EM-studier, orsaken är att vi avser att använda de mest relevanta teorierna för att besvara studiens problemformulering. Studiens teoretiska referensram omfattas av; 1) EM 2) informations asymmetri, 3) earnings quality, 4) principal-agent teorin, 5) stewardship teorin, 6) signaleringsteorin och 7) prospect-teorin. Vidare beskrivs fastighetsmarknaden. Metod/Data: Studien baseras på en kvantitativ metod, en deduktiv ansats och ett objektivistiskt synsätt. Vi har inhämtat data från finansiella databaser och från fastighetsföretagens finansiella rapporter. I de finansiella rapporterna har vi manuellt inhämtat data för sammansättningen av fastighetsportföljerna utifrån fastighetskategori och fastighetsregion under åren 2005-2013. Vidare har vi skattat två kategorier av EM, accruals management (AM) och real activities manipulation (RAM). Vi har sedan skattat fastighetsportföljens inverkan på benägenheten till EM. Resultat/analys: Skattningarna av AM och RAM är i likhet med tidigare studier. Vidare tenderar fastighetsportföljen utifrån fastighetskategori att uppvisa flertal signifikanta resultat i jämförelse med fastighetsportföljen som baseras på fastighetsregion. Sammansättningen av företagens fastighetsportföljer tenderar att utgå ifrån en fastighetskategori i en fastighetsregion, vilket innebär att fastighetsföretagen tenderar att förvalta, äga och utveckla en viss fastighetskategori i en viss region. Slutsatser: I studien har vi kommit fram till att fastighetsportföljen tenderar att påverkar benägenheten till EM. Det innebär att traditionella teorier inom EM även bör beakta att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Utifrån resultatet konstaterar vi att tillförlitlighet och relevans i den finansiella rapporteringen minskar. Studiens resultat kan förklaras utifrån fastighetsrelaterade marknadsfaktorer.

This study examines whether there is an association between the length of the client-auditor relationship and audit quality, using absolute unexpected accruals estimated by industry as a measure of audit quality based on a modified Jones model. The study is motivated by the proposal on mandatory audit firm rotation for publicly traded companies from the European Commission, which is based on the notion that longer auditor firm tenure creates a familiarity threat which reduces the audit quality. Both the relation between audit quality and auditor partner tenure and audit firm tenure is examined in this study, using multivariate regression controlling for auditor type (Big 4 versus non-Big 4), signing auditors (one versus two auditors), firm size, profitability, leverage and age. There is a significant negative relationship between audit quality and audit partner tenure when only companies employing Big 4 is tested, which indicate that auditors constrain managements extreme accounting measures with longer tenure. The results provide no significant evidence of an increase in the absolute unexpected accruals with audit firm tenure, when only Big 4 companies are tested. The results also overall suggest that the audit quality is lower for shorter tenure relative to longer tenure, which is consistent with previous studies. The results of this study therefore implies that under the current regime with no obligation of firm rotation, longer audit tenure is on average associated with auditors in greater extent constraining managements extreme accounting choices. The results therefore do not support the call for mandatory rotation. However, the majority of the regression results were not statistically significant, which limits the possibility to apply these results to a population outside the scope of this study. / Revisorers oberoende i förhållande till sina klienter har under de senaste åren med anledning av finanskrisen samt de omtalade revisionsskandalerna medfört diskussioner om huruvida den befintliga lagstiftningen som reglerar revisorers arbete är tillräcklig. Det har även diskuterats om det behöver vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa revisorernas oberoende. Som ett led att stärka revisorernas oberoende har Europeiska Kommissionen lagt på förslag att införa obligatorisk byrårotation för publika bolag. Det har redan införts obligatorisk revisorsrotation. Dock anser emellertid kommissionen att detta inte är tillräckligt, då långa revisionsbyråuppdrag kan vara skadliga för oberoendet på grund av att det med tiden kan skapas en vänskaplig relation mellan revisionsbyrån och klienten. Majoriteten av tidigare forskning på området har emellertid inte funnit stöd för att varken långa partneruppdrag eller byråuppdrag skulle vara skadliga för revisionskvaliteten som omfattar revisorers oberoende. I studien undersöks således huruvida det finns ett samband mellan längden på revisionsuppdraget och revisionskvaliteten. Studiens syfte är därmed att undersöka om längden på partneruppdraget och byråuppdraget påverkar revisionskvaliteten. Utifrån studiens resultat syftar studien även till att kommentera rimligheten i Europeiska Kommissionens förslag på införandet av obligatorisk byrårotation. Studien utgår ifrån ett intressentperspektiv, eftersom det i slutändan är intressenter såsom aktieägare, investerare, långivare, anställda, kunder och staten som drabbas av de negativa konsekvenserna av att revisorer inte är oberoende i sin granskning, då tillförlitligheten till årsredovisningarna minskar.    De teoretiska utgångspunkterna baseras på tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. I studien tillämpas teorier och tidigare forskningsresultat som främst gäller revisionskvalitet, vinstmanipulering och längden på partner- samt byråuppdraget i syfte att beskriva den befintliga forskningen som vid tiden för studien behandlar ämnet. En kvantitativ metod med ett deduktivt angreppssätt efter den positivistiska synssättet har använts för att på bästa möjliga sätt undersöka studiens uppställda problem och syfte. Urvalet består av publika bolag börsnoterade på NASDAQ OMX Nordics Large, Mid och Small Cap listor. I linje med tidigare studier används oväntade periodiseringar beräknad utifrån branschtillhörighet som mått på revisionskvalitet.    Resultaten visar att partnerlängden är signifikant negativt associerad med de absoluta oväntade periodiseringarna när endast företag reviderade av Big 4 studeras, vilket indikerar att revisorer begränsar företagsledningens möjlighet att genomföra extrema redovisningsbeslut i takt med att längden på partneruppdraget ökar. Resultaten ger inget stöd för att långa byråuppdrag påverkar revisionskvaliteten negativt, detta då inga signifikanta samband observerades. Studiens resultat visar även att korta revisionsuppdrag överlag har högre oväntade periodiseringar i förhållande till längre uppdrag. Studien ger således inget stöd för införandet av obligatorisk byrårotation.