p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} For a long time there has been a problem with unwanted emissions to sanitary systems that causes problems in pipelines, pump stations and in wastewater treatment plants and also adversely affect the quality of the sludge. The wastewater contains for example: sanitary products, hair, grease, pharmaceutical residues etc. also the purification of the wastewater requires large investments. The aim of this study was to investigate the wastewater treatment plants (WWTP) communication methods to reduce the emissions from households to wastewater treatment plants. The study was made by a literature review and an interview survey involving four WWTP: Stockholm vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten & Miljö i Väst AB and Laholmsbuktens VA. WWTP use several different communication methods such as websites, social media, study visits and campaigns. Because of limited time and lack of resources the WWTPs have difficulty in fulfilling the purposes of their interventions. It also depends on that the interventions are not evaluated or monitored enough. It shows in the interviews that the WWTP are not working actively with best practice and also that there is no legal requirement for WWTPs to inform households about sewage rules and requirements. WWTPs need to create better structures to their interventions and they also need to evaluate and follow up ALL interventions to make progress in the future. The study also consider that a plan for best practice need to be developed and stricter regulations which also households may be sanctioned if they violate. / Det har länge funnits ett problem med oönskade utsläpp i avlopp som orsakar problem i ledningsnät, pumpstationer och reningsverk samt påverkar slamkvaliteten negativt. Dagens sanitetssystem har begränsad kapacitet för att kunna hantera dessa föroreningar och samtidigt även bidra till att sluta kretsloppen. Det finns en del okända risker för miljön med innehållet i avloppsvattnet. Exempelvis på oönskade utsläpp i avloppsvatten är bl.a. tops, hår, hygienartiklar, fett, kemikalier, läkemedelsrester m.m. Reningsprocesserna för utsläppen kräver omfattande ekonomiska satsningar samt stora energi- och kemikaliekostnader. Vad gör egentligen VAbolagen idag för att minska på dessa utsläpp? Syftet med studien är att undersöka VA-bolags kommunikationsmetoder för att minska utsläppen från hushåll till avloppsreningsverken. Frågorna som ställs är följande: - Vilka kommunikationsvägar finns och används för att förmedla information från VAbolagen till anslutna hushåll? - Hur arbetar VA-bolag med kampanjer samt huruvida mäts effektiviteten av kampanjer? - Finns det best practice hos VA-bolagen? Studien bestod av en litteratursammanställning samt en intervjuundersökning där fyra VAbolag medverkade: Stockholms vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten & Miljö i Väst AB samt Laholmsbuktens VA. Syftet var att ta reda på hur de arbetar med miljökommunikation samt vilka kommunikationsmetoder de använder för att nå ut med information till anslutna hushåll och privatpersoner. I resultatet framkommer att HUR- och VAD- frågorna ligger till grund för miljökommunikation, samt att kommunikation kräver att fem punkter används för att budskap ska nå fram: vad, var, vem, hur och varför. För att skapa ett logiskt upplägg och skapa en helhet för en process bör arbetet läggas upp m.h.a. tre punkter: nulägesbeskrivning, framtidsvision samt en handlingsplan. VA-bolagen använder sig av flera olika kommunikationsvägar som ex. webbaserad hemsida, broschyrer, sociala medier, studiebesök, utskick samt kampanjer. På grund av tidsbrist och bristen på resurser lyckas inte kampanjer fylla de syften de är menade att nå. Det beror även på att kampanjerna inte utvärderas eller följs upp i tillräckligt stor utsträckning. VA bolagen anser att riktade mindre kampanjer och utskick mot rätt målgrupp är av de bättre kommunikationsmetoderna. Däremot framkommer det även att VA-bolagen inte aktivt arbetar med best practice samt att det inte finns något lagligt krav på att VA-bolagen måste informera sina användare om de regler och krav som finns. De slutsatser som kan dras är att VA-bolagen behöver skapa bättre strukturer i sina kampanjer samt att de måste utvärdera och följa upp alla insatser för att kunna göra framsteg i kommande insatser. Ett upplägg för best practice behöver tas fram för att VA-bolagen ständigt ska kunna utvecklas och hela tiden kunna jobba utefter de bästa metoderna för tillfället, utefter de resurser som tillhandahålls. Studien förordar även skärpta regelverk där inte bara verksamheter utan även hushållen kan drabbas och sanktioneras vid upptäckt av regelbrott.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-37466 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Ström, Nikolina |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds