I denna kvantitativa perceptionsstudie undersöks hur andraspråkstalare med olika modersmål uppfattar rikssvensk satsbetoning. Hypotesen var att andraspråkstalare har svårare för att uppfatta satsbetoning än personer med svenska som förstaspråk, framförallt eftersom den kan vara svår att urskilja i ett särskilt sammanhang, såsom i meningar där ett ord med ordaccent 2 är placerat efter ett fokuserat ord. I ett webbaserat lyssningstest fick informanterna, 23 andraspråkstalare och 6 förstaspråkstalare, bedöma satsbetoningens placering i 16 korta yttranden. Resultatet indikerade att hypotesen kunde bekräftas eftersom andraspråkstalarnas andel korrekta bedömningar var beroende av om sista ordet i satsen hade accent 1 eller accent 2. Den färre andelen korrekta bedömningar gjorda av andraspråkstalare i jämförelse med förstaspråkstalare var däremot inte signifikant, något som troligen kan härröras till metoderna som användes i studien. Utifrån resultaten drogs slutsatsen att vissa prosodiska fenomen som förekommer i målspråket kan vara svårare att uppfatta för andraspråkstalare än för förstaspråkstalare. Detta kan vara en förklaring till att andraspråksinlärningen av vissa prosodiska drag kan vara lika svår oberoende av modersmålet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-101580 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Roos, Isaac |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds