Burnout occurs as the consequence of an overburdened stress response system which has become exhausted as the result of attempting to eliminate chronic stressors (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). In so much as parenting can be chronically stressful, researchers have begun to apply the construct of burnout to the context of parenting (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). American mothers consistently report feeling unable to live up to cultural ideals of the “good mother” and feeling as though they are failing (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). The current COVID-19 pandemic has sparked a heightened concern for the stress load and mental health of parents with many of them having additional responsibilities and fewer resources (Griffith, 2020). Focusing specifically on U.S. mothers with multiple young children in a stable relationship, this study asks: what are the lived experiences of mothers who are burned out? Using the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire as a measure of exhaustion (Lundgren-Nilssons et al., 2012) and utilizing a qualitative design, this study uses theoretical essentialist thematic analysis to investigate the themes which emerged from six open ended interviews. Key findings suggest that various social/ cultural ideologies along with various dimensions of perfectionism contributed to the mothers’ experience of burnout. Consequences of the mothers’ burnout included resentment toward others and herself and going into “survival mode,” wherein mothers’ made choices which did not align with her values. Another central finding was how the mother’s described feeling ashamed as a contributor and a consequence of their burnout experience. Protective factors are also discussed. The findings of this study can serve to inform public policy reform aimed at supporting mothers and children in the United States where the rates of burnout in parents have increased due to the COVID 19 pandemic (Griffith, 2020). / Orsakerna till utbrändhet är ofta på ett eller annat sätt kopplade till ett överbelastat stressresponssystem där det inte längre finns tillläckligan strategier för att hantera stressen (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). På senare tid har forskare intresserat sig för att många delar i föräldraskap kan ha samma kroniskt stressande effekter som i arbetslivet har därför intresserat sig för utbrändhet hos föräldrar (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018 ; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). Flertalet studier visar att amerikanska mödrar rapporterar att de inte kan leva upp till den ”goda mammans” kulturella ideal och känner sig misslyckade (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). Den pågående COVID-19-pandemin har väckt en ökad oro för föräldrarnas stressbelastning och psykiska hälsa eftersom många föräldrar får ytterligare ansvar och färre resurser (Griffith, 2020). Denna studie fokuserar specifikt på amerikanska småbarnsmödrar som är i ett stabilt förhållande med frågeställningen om vilka upplevelser mödrar med hög risk för utbrändhet har. Urvalet om sex personer baserades på de i ett större urval som hade hög risk av utbrändhet i självskattningsskalan Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (Lundgren-Nilssons et al., 2012) och använde en kvalitativ studiedesign. Analysen är en teoretisk essentialistisk tematisk analys med öppna intervjuer. Huvudfynden i studien visar att olika sociala/kulturella mekanismer tillsammans med perfektionism upplevdes påverka mödrarnas upplevelse av utbrändhet. Symptomen kopplade till mödrarnas utbrändhet inkluderade bitterhet mot andra och sig själv och att gå in i ett "överlevnadsläge" där mödrarna gjorde val som inte passade med deras värderingar. Ett annat centralt fynd var hur mödrarna beskrev skam som en bidragande orsak av deras utbrändhetsupplevelse. Skyddsfaktorer diskuteras också. Resultaten av denna studie kan användas för att informera om den allmänna politiska reformen som syftar till att stödja mödrar och barn i USA där antalet utbrändhet hos föräldrar har ökat på grund av COVID 19-pandemin (Griffith, 2020).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-186897 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Feller, Barbara Silva |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds