Abstrakt/sammanfattningHansson Camilla (2020), För att skapa motivation. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90hp.Studien är tänkt att bidra med kunskapsbidrag inom extra anpassningar med fokus på delaktighet och inflytande. Studien underlag baseras på 7 elever och 2 lärares tankar om delaktighet och inflytande kring extra anpassningarSyfte och frågeställningarStudiens syfte är att synliggöra elevers och lärares syn på extra anpassningar. Särskilt fokus läggs på elevers delaktighet och inflytande i processen att utforma anpassningarna, med stöd av följande frågeställningar:1. Hur upplever eleven sina extra anpassningar?2. Hur upplever lärarna elevernas extra anpassningar?3. Hur upplever elev och lärare elevens delaktighet och inflytande i utformningen av dess extra anpassningar?TeoriStudiens teoretiska förankringar grundar sig av Harts delaktighetsstege och Habermas deliberativa samtal. Hart och Habermas teorier baseras av delaktighet, inflytande och demokrati.MetodEmpiriska materialet utgår ifrån hermeneutisk forskningsansats som innebär tolkning av intervjuer som text. Undersökningsmaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer av elever och lärare. Det empiriska materialet har legat till grund för att undersöka om skillnader och likheter mellan elevers och lärares åsikter.ResultatResultatet visar att motivation kan minska behovet av extra anpassningar. Studien synliggör att dialogen anses vara ett redskap som leder till ökad motivation till skolarbetet. Samtalen medför att elevernas självbild stärks av en ökad förståelse av hens behov som leder till motivation till skolarbetet. Elevernas förståelse över sina behov medför att eleven stärks att prova en del moment utan extra anpassningar som leder till att självförtroendet stimuleras. Samtalen används för att skapa en dialog mellan lärare och elev för att diskutera elevens behov. Det ges utrymme för eleven att vara aktiv och bidra med sina åsikter, i slutändan är det lärarna som tar ett beslut eftersom det anses att eleverna inte har fullständig insikt att på egen hand välja extra anpassningar eller anpassningar i lärmiljön som ger effekt på undervisningen. Extra anpassningar anses vara en främjande insats som ska ge bättre förutsättningar för den enskilde individen. Elevens behov avgör behovet av extra anpassning. Lärarna fokuserar på att anpassa miljön på gruppnivå och använder extra anpassningar när anpassningar i lärmiljön inte räcker till för att skapa förutsättning för eleven.Specialpedagogisk implikationResultatet synliggör behovet av kollegialt samarbete i skolans verksamhet. Det behövs gemensamma analyser för att skapa underlag för elevernas behov. För att extra anpassningar ska ge någon effekt på undervisningen krävs ett nära samarbete med olika yrkesgrupper. Extra anpassningar kan inte ses som något som endast utgår ifrån checklistor som inte analyseras, följs upp eller utvärderas. Behovet av extra anpassningar kommer inte bli synliga om det inte skapas utrymme på skolnivå för kollegiala samtal. I de kollegiala samtalen kan det föras diskussioner om behovet av extra anpassningar och förändringar som kan genomföras för att underlätta undervisning på grupp- och individnivå. Skolan behöver skapa en känsla av att ”vi” gör det tillsammans.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-29347 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Camilla, Hansson |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds