Genom vår yrkeserfarenhet har vi sett en förändring mot en mer individanpassad skola, där lärare i högre grad ska planera och genomföra undervisning utifrån elevunderlaget. Syftet med denna studie är att få en större inblick hur lärare och speciallärare arbetar och dokumenterar extra anpassningar i en inkluderande matematikundervisning, samt hur dessa påverkar elevens ansvar och möjlighet att inkluderas. Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med 12 semistrukturerade intervjuer. Av dessa 12 är fyra speciallärare och åtta matematiklärare som är yrkesverksamma i olika delar i mellersta Sverige. Det mest framträdande i undersökningen är att det finns en varierad bild av vad extra anpassningar innebär och hur lärare och speciallärare arbetar med extra anpassningar. Vidare visar studien att inkludering genomförs i undervisningen och att lärare och speciallärare är positiva till att arbeta inkluderande, men uppvisar också motstridiga känslor och tankar gällande om inkludering hjälper eller stjälper eleven. Resultatet visar att rutinerna kring dokumentationen av extra anpassningar är bristfälliga. Vi drar slutsatsen att speciallärare och lärare har en viktig funktion, både enskilt men även i ett samspel med varandra. Det gäller extra anpassningar, ett inkluderande arbetssätt och vikten av att dokumentera extra anpassningar så att det främjar elevens kunskapsutveckling i matematik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-62884 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ahlqvist, Kathrine, Didriksen, Mette |
| Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | LÄRARUTBILDNINGEN, |
Page generated in 0.0021 seconds