Idag finns god kunskap om att en bra arbetsmiljö, såväl fysisk som organisatorisk och social, ger förutsättningar för arbetstillfredsställelse och produktivitet. Samtidigt vet man också att en dålig arbetsmiljö istället kan påverka en verksamhet negativt genom dålig produktivitetsutveckling, försämrad kvalitet, ökad sjukfrånvaro och personalomsättning. Att mäta arbetsmiljöns konsekvenser i ekonomiska termer är dock svårt. Inom den offentliga sektorn framträder ytterligare hinder i och med svårigheterna med att använda de traditionella måtten kvalitet, produktivitet och effektivitet för att mäta arbetet. I detta examensarbete har vi genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer undersökt vilken påverkan arbetsmiljöfaktorer, såväl fysiska, organisatoriska som sociala, har på arbetet på en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Vidare har vi även undersökt hur arbetet påverkas vid sjukfrånvaro. För att kunna undersöka detta har vi analyserat hur arbetet kan mätas. En bedömning av vilka negativa konsekvenser arbetsmiljön respektive sjukfrånvaron har på verksamheten har därefter redovisats i både monetära och ickemonetära termer. Resultatet visar att de anställda upplever att det finns fysiska och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön som påverkar deras arbete negativt. Dessa faktorer yttrar sig i koncentrationssvårigheter, stress, frustration och dubbelarbete hos de anställda. Detta anses medföra konsekvenser för verksamheten i form av en negativ påverkan på såväl kvaliteten som produktiviteten. Sjukfrånvaron upplevs leda till stress och omprioriteringar som i sin tur bedöms leda till produktionsbortfall. De svårigheter som påvisats i tidigare forskning med att mäta arbetsmiljöns effekter för arbetet inom offentlig sektor, bekräftas i detta examensarbete. En av slutsatserna är att arbetsmiljön påverkar kvaliteten, produktiviteten och effektiviteten. En annan slutsats är att den som gör en uppskattning av denna påverkan måste vara väl insatt i verksamheten så att rationaliseringsmått som speglar verksamhetens mål kan användas. Vidare konstateras att de konsekvenser som kan uppstå i en organisation till följd av brister i arbetsmiljön inte alltid kan mätas i monetära termer. / Today we know that a good working environment, both physical, organizational and social, provides opportunities for job satisfaction and productivity. At the same time it is also known that a poor working environment can affect a business adversely by poor productivity, reduced quality, increased absenteeism and staff turnover. Measuring the working environment consequences in economic terms, however, is difficult. More obstacles appear in the public sector with the difficulties in using the traditional measures of quality, productivity and efficiency to measure work. In this master thesis, we have through an explorative case study with semi-structured interviews, investigated what impact working environment factors, both physical, organizational and social, have on the work at a reception unit in the Swedish Migration Agency. Furthermore, we have also investigated how the work is affected by sick leave. To be able to investigate this, we have analyzed how work can be measured. An assessment of the negative impact the work environment and sick leave have on the operations, have subsequently been reported in both monetary terms and non-monetary terms. The results show that the employees feel that there are physical and organizational factors in the work environment that affect their work adversely. These factors express themselves into difficulty in concentrating, stress, frustration, and duplication of work, among the employees. This is considered to have consequences on the business in terms of negative impact on both quality and productivity. Sick leave is considered leading to stress and changes in priorities, which in turn, is expected tolead to production loss. The difficulties identified in previous research, on how to measure the impact of working environment on work in the public sector, is confirmed in this master thesis. One of the conclusions is that the work environment does affect the quality, productivity and efficiency. Another conclusion is that the person who makes an estimate of this impact, must be well versed in the business so that rationalization measures, that reflect the business goals, can be used. It also stated that consequences that may arise in an organization, as a result of shortcomings in the work, not always can be measured in monetary terms.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-199057 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Westman, Nina, Ek, Johan |
| Publisher | KTH, Ergonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-STH 2016:99 |
Page generated in 0.0024 seconds