The present thesis investigated cognitive ability in children with severe to profound hearing impairment who have received cochlear implants (CIs). The auditory stimulation from a cochlear implant early in life influences most cognitive functions as a consequence of the plasticity of the brain in the young child. It is important to understand the cognitive consequences of auditory stimulation from CIs in order to provide adequate support to these children. This thesis examined three specific aspects of cognitive ability (working memory, phonological skill and lexical access), and reading ability in children with CIs, as compared to children with normal hearing in the same age. The relations between cognitive abilities and reading skills were also investigated, as well as the associations between demographic variables (e.g., age at implantation and communication mode), cognitive abilities and reading skills. The children with CI generally had lower performance levels than the normal hearing children in tasks of phonological and general working memory, phonological skills and lexical access. They had specific problems in tasks with high demands on phonological working memory, whereas their performance levels in tasks of visuospatial working memory were on par with the hearing children. A majority of the children with CI demonstrated reading skills within the normal range for hearing children, both for decoding and reading comprehension. The relations between demographic factors and cognitive skills varied somewhat between the studies. The patterns of result are discussed with reference to contemporary theories of working memory, phonological skills, and lexical access. / Avhandlingens övergripande syfte var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat (CI). Auditiv stimulering från CI i tidig ålder påverkar de flesta kognitiva funktioner som en följd av hjärnans plasticitet hos små barn. Det är viktigt att förstå de kognitiva konsekvenserna av auditiv stimulering från CI för att kunna ge dessa barn bästa möjliga stöd. Avhandlingen undersökte tre specifika aspekter av kognitiv förmåga (arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering), samt läsförmåga hos barn med CI, i jämförelse med barn med normal hörsel i samma åldrar. Relationerna mellan kognitiva förmågor och läsförmåga studerades också, liksom sambanden mellan demografiska faktorer (t ex implantationsålder och kommunikationssätt) och kognitiva förmågor samt läsfärdigheter. Barnen med CI hade generellt lägre prestationsnivå än barnen med normal hörsel i uppgifter som mäter fonologiskt och generellt arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering. De hade specifika problem i uppgifter som i hög grad belastar fonologiskt arbetsminne, medan deras visuospatiala arbetsminneskapacitet var jämförbar med den hos barnen med normal hörsel. Majoriteten av barnen med CI hade läsfärdigheter i nivå med normalhörande barn, för både avkodning och läsförståelse. Sambanden mellan demografiska faktorer och kognitiva förmågor och läsförmåga varierade mellan studierna. Resultatmönstren diskuteras utifrån teorier om arbetsminne, fonologiska färdigheter och lexikal aktivering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-51735 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Wass, Malin |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV), Linköpings universitet, Handikappvetenskap, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping : Linköping University Electronic Press |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 503, Studies from the Swedish Institute for Disability Research, 1650-1128 ; 30 |
Page generated in 0.0023 seconds