Det här examensarbetet inriktar sig på elevers läsförmåga i Sverige. Att elevernas resultat i Progress in International Reading Literacy Study [PIRLS] sjunkit ligger till grund för att denna litteraturstudie genomförs. I arbetet undersöks faktorer som kan påverka läsförmågan samt hur de korrelerar med varandra. De faktorer som valts är läsmängd, motivation och elevernas omgivning, men arbetet behandlar även lässtrategier och lärarens val av undervisningsinnehåll. Litteraturstudiens syfte är att undersöka läsmängdens, motivation-ens och undervisningens samband till elevers läsförmåga. Frågeställningarna är: Vilka samband finns mellan läsförmågan, läsmängden och motivationen? samt Hur framställs läsning i kursplanerna för svenskämnet från åren 1996, 2000 och 2011 och hur kan detta kopplas till läsundervisningen? Litteraturstudien innehåller tidigare forskning om läsförmåga, men även perspektiv från annan sorts litteratur finns med. En del av den litteratur som presenteras är kursplanerna i ämnet svenska från åren 1996, 2000 och 2011. Kursplanerna analyserades för att ge en uppfattning av hur läsning framställdes under de år PIRLS 2001, 2006 och 2011 genomfördes. I resultatdelen behandlas hur de valda faktorerna läsmängd, motivation och undervisnings-innehåll påverkar läsförmågan. Forskningsresultaten visar att de korrelerar med läsförmågan, men även att faktorerna lässtrategier, elevernas omgivning och sociala interaktioner är viktiga för elevernas utveckling av en god läsförmåga.

<p>Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten. Slutsatsen visar att eleven aldrig bör lämnas ensam med en text som den inte förstår, då eleven utestängs från den matematiska processen och det matematiska tänkandet.</p>

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten. Slutsatsen visar att eleven aldrig bör lämnas ensam med en text som den inte förstår, då eleven utestängs från den matematiska processen och det matematiska tänkandet.

I denna litteraturstudie sammanställs forskning om hur estetiska uttrycksformer i form av bild och drama kan bidra till utvecklingen av elevers läsförmåga. Samt att sammanställa vilken betydelse bild och drama har för läsförmågan. De systematiska sökningarna resulterade i sex artiklar som analyserades till fyra kategorier: ”ökad motivation hos eleverna”, ”ökad förståelse av innehållet”, ”skapa en trygghet att dela med sig” och ”upplevelse av litteraturen”. Resultatet visar att dessa kategorier har en positiv påverkan på elevers läsförmåga. Dock hamnar diskussion, konklusion och implikation i att vidare forskning krävs för att säkerställa hur stor denna effekt är. Fler forskningsstudier anser vi behövliga eftersom tendenserna i studien visar en möjlighet för eleverna att förbättra sina skolresultat.

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

Syftet med den genomförda studien har varit att öka förståelsen för och kunskapen om begreppet läsförståelse och läsförståelseundervisning och hur denna kan organiseras för att gynna samtliga elever. I studien framkom att de deltagande lärarna har god kompetens och kunskap på området läsförståelse. Det identifieras också att god läsförståelseundervisning, utifrån insamlad empiri samt tidigare forskning på området, är sådan där val av texter är central. Att variera undervisningen i form av metod och arbetssätt framkommer som viktigt för att kunna tillgodose samtliga elevers behov. Undervisningen bör fokusera både på att eleverna utvecklar läsförståelsestrategier genom explicit undervisning men också på ett mer innehållsfokuserat och lustfyllt läsande. Avkodningsförmåga, motivation och hemförhållande framhålls, bland andra faktorer, som starkt påverkande på elevernas läsförståelse. Det framkommer också att lärarna, i motsats till forsknings och litteratur, tycker sig ha goda kunskaper om sina elevers behov och vilka anpassningar som behövs i förhållande till dessa. Resultatet visar också att de ämnesspecifika begrepp som lärarna använder under intervjuerna inte är samstämmiga med dem som används i forskning och litteratur på området.

Sedan 1990-talet har svenska elevers skolresultat successivt sjunkit, vilket kan ses både i PISA studierna (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) studierna. För att bryta trenden har Alliansregeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett fortbildningsmaterial som ska syfta till att öka svenska elevers läsförmåga då detta anses som en av nyckelfaktorerna för att klara av kunskapskraven i grundskolans alla ämnen. Läslyftet, som är ett treårigt projekt pågår under perioden 2015-2018 och riktar sig till hela utbildningskedjan från förskolan till gymnasieskolan. Som en del i programmet ska handledare utbildas som ska kunna handleda grupper inom läs- och skrivutvecklingen enligt Läslyftets modell. För att denna satsning ska lyckas krävs en samverkan mellan teori och praktik. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket innehåll som konstrueras inom fortbildning för lärare rörande läsutveckling för elever i årskurs fk-3. Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys, där fem moduler från Läslyftet har jämförts med läroplanen för grundskolan på makro och mikronivå. Resultatet av innehållsanalysen har visat att både på makro- och mikronivå berör modulerna i största del språkliga aspekter på lärande. Sammantaget kan man säga att detta fortbildningsmaterial syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvalitén i undervisningen. Vi kan se att detta material ger lärare olika pedagogiska verktyg för att kunna hjälpa eleverna med att uppnå kunskapskraven i årskurs 3.

Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.

BAKGRUND:Läsning är viktigt, inte bara i skolan utan också i övriga samhället och det är något vi använder oss av varje dag. Men det är skillnad på att koda av orden och förstå vad man läser. Läsförståelse är något av det viktigaste skolan lär ut (Herrlin &amp; Lundberg, 2005). Jag har valt ämnet för att få kunskaper och insikter om läsförståelse.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i år 1-6 beskriver sin undervisning med läsförståelse.METOD:Den valda metoden är en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:Lärarna i studien är eniga om att läsförståelse definieras genom att den som läser förstår texten, på olika nivåer. Läsförståelse är viktigt för livet och för elevernas framtida skolgång. Arbetet sker främst genom att eleverna får svara på frågor om en text, muntligt eller skriftligt. Läsförståelse ses som en del av alla ämnen. / Program: Lärarutbildningen

No description available.