Syftet med studien är att utifrån en narratologisk analys av Lina Wolffs De polyglotta älskarna diskutera hur Gérard Genettes narratologiska begrepp homo-, hetero- och autodiegetisk berättare, fokalisering, analeps och proleps kan göras tydliga och greppbara för elever i den svenska gymnasieskolan. Utifrån Örjan Torells modell för litterär kompetens diskuterar jag sedan hur begreppen kan presenteras och förklaras för att förstås av elever i svenskundervisningen. Materialet som står till grund för uppsatsen är Lina Wolffs De polyglotta älskarna, Gérard Genettes Narrative discourse och Örjan Torells Hur gör man en litteraturläsare?. Analysen visar att Wolffs roman i många avseenden kan bidra med tydliga exempel och intressanta narratologiska skiften. Utifrån Torells tre delkompetenser performanskompetens, konstitutionell kompetens och literary transferkompetens presenteras sedan två praktiska, didaktiska förslag. Istället för att söka begreppsförenklingar föreslås lärare söka nya sätt att förklara avancerade begrepp.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-69928 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Arvidsson, Frida |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds