Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur elever använder sig av bildspråket i matematiken och varför man ska använda sig av bilder för att öka förståelsen inom matematiken. Funderingarna mynnade ut till två frågeställningar: - Hur beskriver elever i år nio matematiska begrepp genom bilder? och -Vilka fördelar finns det med att använda sig av bildspråket för att öka förståelsen för matematiska begrepp? Frågorna har jag sökt svar på genom att göra en litteraturstudie där man behandlar bildspråket från olika håll: Det ärlärare som har redogjort för sina egna erfarenheter av att arbeta med bildspråket i matematiken, böcker som behandlar bildspråket ur ett mer konstnärligt perspektiv, samt stora pedagoger som redogjort för barns språkliga utveckling. Jag har även gjort en undersökning i form av en enkät från två klasser i år nio. De har fått på ett så matematiskt sätt som möjligt beskriva utvalda begrepp endast genom bilder. Dessa svar har jag sammanställt och studerat. Jag kom fram till att elever är ovana vid att använda sig av bilder som kommunikationsmedel i skolsammanhang. De associerar gärna till vardagliga företeelser och flera associationer saknar matematiskt innehåll. De korrekta vardagliga associationerna kunde jag dela in i enkelt vardagligt bildspråk och avancerat vardagligt bildspråk. Det avancerade vardagliga bildspråket visade att eleverna mycket väl förstod det matematiska begreppet och också i vilket sammanhang det ingår. I min litteraturstudie kom jag fram till att bildspråket är ett kommunikationsmedel och att det är viktigt att bilden är utformad så att åskådaren förstår vilken vetenskaplig fakta den innehåller. Bildspråket är det språk som ligger barn närmast när de ska uttrycka sig. Det är viktigt att man utgår från detta språket när de kommer till skolan, eftersom de inte är mogna för det teoretiska symbolspråket ännu. Det ska ske en progression av den bildspråkliga utvecklingen hos barnet. De börjar med att konfronteras med konkret material, övergår sedan till egna generaliserande minnesbilder. Genom att jämföra dessa med kamraternas i en diskussion, inser eleverna att allas bilder står för en och samma sak. Man närmar sig symbolen. I detta skedet träder pedagogen in och ställer utvecklande frågor på en nivå som ligger aningen över elevens. På detta sätt introducerar pedagogen eleven in i den matematiska teoretiska symbolvärlden. Eleverna känner att begreppen blir deras och de har fått erfarenheter av begreppet på flera olika sätt. Just att elever saknar erfarenheter till begrepp är en orsak, tror jag, till varför så många elever associerade utan matematiskt innehåll i min enkät. De kan inte skapa en bild till något som de inte har upplevt eller känner till. Jag tror också att antingen så har deras tidigare undervisning skett på ett språk som har legat på för hög nivå för dem eller så har inte de tidigare erfarenheterna passat just dem. Man behöver konfronteras med ett begrepp på olika sätt och om de inte har mött"sitt"sätt så kan de inte heller få förståelse för begreppet. Barn behöver möta matematiken på sitt språk och skaffa sig en bra grund att utveckla sina vidare kunskaper på.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-777 |
| Date | January 2000 |
| Creators | Gomér Jonasson, Ann-Christine |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds