Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-17866 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Aganovic, Adi |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds