Uppsatsen undersöker hur tre barnbiblar utgivna 1739, 1883 och 1983 i Sverige återberättar bibelberättelsen om syndafloden och Noa. Den lyfter genom adaptationsteorin fram vad som tillkommit och vad som tagits bort från originalberättelsen när denna anpassats till en yngre målgrupp. Fokus ligger på vilket stoff som använts och hur det gestaltas. Resultaten sätts sedan in i respektive samtida kontext där fokus ligger på barnsyn och kristendomens roll i samhället. Det visar sig att barnbiblarna till stor grad avspeglar den samtid de tillkommit i men att undantag också finns. Upplysningens och romantikens idéer ges väldigt lite utrymme till förmån för den traditionella, kristna barnsynen och den mekaniska pedagogiken. Genom barnbiblarna kan man följa hur synen på barnet förändras från en stackars varelse med arvsynd till en social individ. Samhällets ökande grad av sekularisering genom åren blir tydlig och gudsbilden förändras från en hämndlysten till alltigenom god gud. Man kan tydligt avläsa att lydnad är en dygd som varit eftersträvansvärd i samtliga barnbiblar men att sätten för att uppnå lydnad varierar med tiden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-124647 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Ögren, Magnus |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds