Bakgrund: Hjärtstopp är ett allvarligt tillstånd som många gånger leder till döden. Alla patienter som dör på sjukhus avlider till följd av ett hjärtstopp, men alla hjärtstopp lämpar sig inte alltid av medicinska skäl för ett återupplivningsförsök. Det finns tillfällen då HLR och dess risker inte är fördelaktiga för patienten. Ett beslut om “ej HLR” innebär att en person inte ska erhålla hjärt-lungräddning om hen drabbas avhjärtstopp. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut kan man få en större förståelse för sjuksköterskors arbetssituation samt förbättra vården för dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed, med tillägg av kompletterande sökningar. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var; “Sjuksköterskan i relation till läkare, patienter ochnärstående” och “Sjuksköterskors känslor och upplevda dilemman”. Konklusion: Litteraturstudien visar att “ej HLR”-beslut medför olika typer avsvårigheter för sjuksköterskor, som skulle kunna förbättras genom tydliga riktlinjer och en fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter. Mer forskning behövs inom ämnet. / Background: Cardiac arrest is a severe condition that often leads to death. All patients who die at the hospital die as a result of a cardiac arrest, but all cardiacarrests are not suitable for resuscitation. There are times when cardiopulmonary resuscitation (CPR) and its risks are not advantageous for the patient. A do not resuscitate (DNR) order means that the patient should not receive CPR if they experience a cardiac arrest. By highlighting the difficulties that nurses may face associated with a DNR decision, a greater understanding of nurses’ work situation can be gained, and the care for these patients can be improved. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses’ experiences of DNR decisions. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and PubMed, with the addition of supplementary searches. The analysis was performed according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were; “The nurse in relation to physician, patient and family” and “Nurses emotions and perceived dilemmas”. Conclusion: This literature study shows that DNR-decisions result in various types of difficulties for nurses, which could be improved by clear guidelines and effective communication between all parties involved. More research is needed in this area.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-219268 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Johansson, Ebba, Berglund, Emilia |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds