Inflytande och delaktighet utgör det första målområdet i svensk folkhälsopolitik och anses vara grundläggande för människors hälsa. Sambandet mellan delaktighet och hälsa är etablerat, men framför allt bland vuxna. Hur sambandet mellan delaktighet, och i synnerhet hur olika komponenter av delaktighet, och hälsa ser ut bland gymnasieungdomar är inte lika väl undersökt. Syftet med studien var att dels undersöka samband mellan delaktighet i form av vilja att påverka frågor i kommunen samt föreningsaktivitet och självskattad hälsa bland gymnasieungdomar, dels hur sambanden förändras vid kontroll av andra faktorer. Studien hade en tvärsnittsdesign och baserades på befolkningsenkäten Liv och hälsa ung i Uppsala län från 2013. Urvalet bestod av 2453 gymnasieelever. Sambanden analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Att vilja påverka frågor i kommunen hade ett svagt samband med självskattad hälsa, men vid justering av sociodemografiska, sociala samt skolrelaterade faktorer försvann sambandet. Föreningsaktivitet var däremot signifikant associerat med självskattad hälsa, där föreningsinaktivitet var förknippat med högre odds för självskattad ohälsa. Faktorer närmare ungdomarnas liv hade emellertid starkare samband med deras självskattade hälsa. Riktningen i sambanden kunde inte fastslås, men baserat på tidigare forskning, indikerar resultatet att föreningsaktivitet kan vara ett område att rikta folkhälsoinsatser mot. Både som ett sätt att främja hälsa, men också för att öka demokratist deltagande och inflytande. / Influence and participation is the first target area in the Swedish public health policy and is considered essential to people’s health. The link between participation and health is established, but especially among adults. How participation, and in particular how various components of participation, are related to health among high school students is not as well investigated. The aim of the study was partly to investigate if participation in terms of wanting to influence issues of the municipality and also engagement in different associations relate to self-rated health among high school students, partly how the relationships change when adjusting for other factors. The study had a cross-sectional design and was based on the population survey Liv och hälsa ung in Uppsala County from 2013. The study population consisted of 2453 high school students. The correlations were analysed using binary logistic regression. Wanting to influence issues in the municipality had a weak correlation with self-rated health, and when adjusting for socio-demographic, social and school-related factors, the relationship disappeared. Engagement in an association, however, was significantly associated with self-rated health. Not being engaged in an association was associated with higher odds of self-rated health less then good, although factors closer to the adolescents had a stronger relationship with their self-rated health. The direction of the relationship could not be confirmed, but based on previous research, the results suggest that public health initiatives aimed at increasing the involvement in associations may be relevant, both as a step to promote health and to increase democratic participation and influence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-297220 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Vesterlund, Sofia |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds