Att företag agerar etiskt är av stor betydelse i dagens företagande för att fortsätta vara relevanta på marknaden. Därav finns det ett krav på företag inom EU som uppfyller vissa kriterier att upprätta en hållbarhetsredovisning varje år, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU. Syftet är att företag ska delge information till sina intressenter och omgivningen för att visa hur de agerar hållbart från de tre perspektiven miljö, socialt och styrning samt för att redovisa konsekvenserna som företags verksamheter orsakar kopplade till hållbarhet. Denna studie avser att undersöka mängden hållbara ord i EU-företags hållbarhetsredovisningar genom en kvantitativ innehållsanalys för att besvara frågan om huvudfokuset i hållbarhetsrapporter skiljer sig åt mellan branscher. Tre branscher, transport, mode och bank, valdes ut utifrån tidigare studier i syfte att besvara forskningsfrågan. Sammanlagt 45 företag inkluderades i studien där 15 företag tillhörde vardera bransch. De hållbara orden har valts ut med inspiration från bland annat Europaparlamentets och rådets direktiv (2014/95/EU) som i sin tur kopplades till de tre kategorierna inom ESG (Environmental, Social, Governance). För varje gång ett företag nämnde ett av orden i sin hållbarhetsredovisning fick företaget, och därmed även branschen som företaget tillhör, ett poäng inom den kategorin som ordet tillhör. För att besvara studiens forskningsfråga grundar sig hypoteser och slutsatser på tidigare forskning och teorier som förklarar hållbarhetsredovisning. Legitimitetsteorin, intressentteorin samt signaleringsteorin och Habermas kommunikationsteori har använts för att förstå hållbarhetsredovisning och därmed hur företag redovisar hållbara aspekter. Studien använde Kruskal-Wallis testet som analyseringsmetod för att testa hypoteserna. De statistiska testerna kom fram till att det inte finns någon signifikant skillnad mellan branscherna vid rapportering av miljöaspekter och styrningsaspekter. Däremot visar testerna att en signifikant skillnad finns vid rapportering av sociala aspekter, närmare bestämt att modebranschen rapporterar mer om sociala aspekter jämfört med bankbranschen. Dock kunde ingen skillnad säkerställas mellan mode- och transportbranschen samt bank- och transportbranschen vid rapportering av sociala aspekter. Slutsatsen är att branschers huvudfokus till mestadels inte skiljer sig åt i hållbarhetsredovisningar, vilket inte följer tidigare forskning. Studien bidrar till kunskap och förståelse från ett annat perspektiv jämfört med vad tidigare forskning har kommit fram till samt hur branscher borde rapportera om relevant information och förhåller sig till varandra gällande rapportering av de tre kategorierna i ESG.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-196948 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hagelin, Tuva, Jonsson, Wilma |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1221 seconds