I Sverige drabbas årligen cirka 9000 människor av hjärtstopp där hjärt- och lungräddning (HLR) påbörjas. Sannolikheten att överleva ett hjärtstopp ökar om någon annan är närvarande vid händelsen och påbörjar HLR. Att vara närstående till någon som drabbas av hjärtstopp har en stor påverkan på livet och akut allvarlig sjukdom kan innebära en kris för individen. Vårdpersonal har en viktig roll genom att stödja närstående som befinner sig i en kris. Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelser och erfarenheter efter hjärtstopp hos en vuxen anhörig. Metoden är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 15 artiklar varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och två av mixad kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av ett bedömningsformulär. Dataanalys genomfördes som en integrerad analys. Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier: “upplevelse av den akuta händelsen”, “upplevelse av den kritiska tiden på sjukhus”, “upplevelse av att återgå till vardagen” och “behov av stöd från sjukhuspersonal”. Resultatet visar att vara närstående till någon som drabbats av hjärtstopp genererar i en rad olika känslor både då hjärtstoppet inträffar och en tid efteråt. Närstående upplevde behov av information och kommunikation från sjukvårdspersonal och beskrev att det var en utmaning att återgå till vardagen. Slutsatsen var att vara närstående till någon som drabbas av ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse. Närstående har ett behov av att känna sig inkluderade och sedda av vårdpersonalen under alla delar av vårdkedjan. Efter utskrivning upplever närstående saknad av stöd från vården. / In Sweden, approximately 9000 people suffer cardiac arrest each year where cardiopulmonary resuscitation (CPR) is started. The probability of surviving a cardiac arrest increase if someone else is present during the event and begins CPR. Being close to someone who suffers a cardiac arrest has a big impact on life and acute serious illness can mean a crisis for the individual. Nursing staff has an important role when it comes to supporting relatives who are in crisis. The aim was to illustrate the experiences after cardiac arrest in an adult relative. The method was a literature review with systematic search. Database searches were performed in Cinahl and PubMed. A total of 15 articles were included, of which 12 were qualitative, one quantitative and two of mixed qualitative and quantitative method. All articles were reviewed using an assessment form. Data analysis was conducted with an integrated analysis. The results of the literature review are presented in four main categories: “experience of the acute event”, “experience of the critical time in hospital”, “experience of returning back to normal” and “need for support from healthcare professionals”. The results show that being close to someone who has suffered a cardiac arrest generates a range of different emotions, both when the cardiac arrest occurs and afterwards. The relatives experienced a need for information and communication from healthcare professionals and it was a challenge to return to everyday life. The conclusion is being a relative to someone who suffers a cardiac arrest is a traumatic experience. Relatives have a need to feel included and seen by the healthcare professionals during all parts of the care process. After discharge, relatives experience a lack of support from care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4832 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Ahola, Johanna, Lindqvist, Emma |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds